Det finns en dam på mitt lokala postkontor. Hon är väl en sisådär 50 år, smått korpulent, och så har hon lapp för ögat. Eller rättare sagt, hon hade lapp för ögat. Nu har hon behövt ha det så länge att hon har specialbeställda glasögon där ena glasögat är svart.

Det finns få människor som gör mig så galen som den kvinnan. Hon är en sån där som lägger näsan i blöt hela tiden, och kommer med tips och råd som man inte har bett om. Och så berättar hon saker om sitt privatliv, som jag inte i min vildaste fantasi skulle vilja veta.

För något år sedan, innan jag lärt mig veta bättre, begick jag det ödesdigra misstaget att fråga hur läget var. Då fick jag veta att hennes mamma avled i sviterna av Alzheimers. Ja, det var givetvis tråkigt, men jag ville bara hämta ut ett paket. Det var inte som att jag gick in på posten och meddelade att jag ville hämta mitt paket samt veta hur hennes mamma dog. Sedan var det samma sak, några månader senare. Då fick jag den livsnödvändiga informationen att hennes dotter lider av svår acne. Alltså, varför berättar hon detta för mig? Jag struntar väl i om hennes dotter så skulle lida av ett extra huvud!

Sedan har det varit sådär varenda gång jag tvingats träffa henne. Alltid är det något som får mig att gå därifrån i vredesmod. Antingen tjatar hon om att mitt leg har en spricka i sig och därför måste bytas ut. Alltid med samma vidriga tonläge. ”När ska du byta ut leget då?” väser hon fram, med ett hånleende. Då vill jag bara skrika rakt ut. ”Vi får se” svarar jag, tar paketet, och går. Men inom mig får jag hemska visioner. Visioner där jag hoppar över disken, drar av mig skärpet och stryper henne med det, för att sedan stoppa ner liket i en postsäck och skicka till något östafrikanskt land.

Dessutom säger hon alltid samma sak när jag hämtat ut ett paket. ”Sådär, då var helgen räddad.” Jag vill skrika rakt ut då också. Vadå helgen räddad? Hon vet väl inte vad det är i paketet? Det kanske är en hemmagjord bomb jag hämtat ut. Det kanske är en årsförbrukning av vitaminer. Det kanske är ett portabelt utedass! ”Helgen räddad”… Pyttsan.

Idag var det dags igen. Den här gången träffades vi inte vid posten, utan när jag skulle betala en chipspåse och två små pet-flaskor julmust. Jag nickade lågmält åt henne, när jag såg att det var hon som var dagens snabbkasse-övervakare. Signalerade med hela mitt kroppsspråk att jag inte ville chitchatta. Det spelade ingen roll. Inom sekunder var hon på väg mot mig. ”Satan” tänkte jag så innerligt att jag nästan rörde på läpparna.

”Varför köper du inte en 1,5 liters julmust? Det är mycket billigare.” hörde jag henne säga med sin vanliga, äckliga, ton. ”För att du ska sköta dig själv, that’s why” ville jag säga, men lät bli. Jag tror inte att jag varit så pass nära att explodera förut, som jag var just då. Julmustgrejen kan tyckas vara en bagatell, men efter allt jag fått utstå från henne så slutar stubinen strax innan den börjar. Lyckligtvis lyckades jag behärska mig, och svarade istället ”för att jag inte ville det”. Kort och koncist.

Vad ska jag göra med människan? Kan man anlita en torped tro? Han behöver ju inte mörda henne liksom. Bara… peta ut det andra ögat, kanske?

11 kommentarer

  1. Ja men det är ju hemskt! En vänlig kvinna som tar sig tid att prata med dig som hon misstänker är ganska ensam och asocial. Korpulent och enögd och som faktiskt tror att du vill höra hur läget är när du frågar. Det är fruktansvärt. Kan inte avgöra vilket som är värst.. Såna människor borde inte få gå fria. De borde verkligen spärras in. Så att vi andra får vara ifred. Vi som är normala.

  2. Daniel Svara

    Fast hon är elak i allt hon säger. Och berättar saker jag inte vill veta, som t.ex privata angelägenheter om hennes familj.

    Det är det jag inte klarar av, inte bara det att hon pratar med mig. Så asocial är jag inte, även om mina inlägg på den här bloggen ibland får folk att tro det.

  3. Måste bara tillägga nåt som inte alls har med inlägget att göra. Har du kollat på legouställningen i skrapan?

  4. Nä! Älskar när människor helt spontant börja prata med en. Det är ju riktigt trevligt. ”Oj, svår acne, har hon provat gå till doktorn?” DOCK är det stor skillnad när folk bara pratar randomn om deras liv och när de börjar lägga sig i MITT liv…

    Men det beror på. Just detta med att säga att 1,5 liters är billigare.. jag vet inte, känns inte som en ”personal blow” direkt^^

    • Daniel Svara

      Njaaa, inget personal blow, men det är sättet hon säger det på. Man kan ju tipsa om att köpa en 1,5 liters julmust. Och sen kan man säga det som att hon tycker att jag är fullständigt dum i huvudet om jag inte gör det. 🙂

      • Hehe, men behandla frågan helt seriöst då, ”ja du ser lilla tanten, små flaskor har flera fördelar. Imorgon ska jag exempelvis ha med en i väskan och då är den mycket smidigare. Vill man dessutom bara ha lite julmust över en längre period är det bättre med två mindre för då håller sig kolsyran bättre. Om jag däremot ville dricka 1,5 liter julmust på en gång eller bara ha den hemma skulle jag köpt en stor”.

        Du kunde öppnat hennes värld för 50cl flaskor!

        • Daniel Svara

          För att göra det skulle det krävas flera saker. Att jag är socialt kompetent, att jag inte är jättetrött, och att jag inte hatar människor. 😀

  5. Daniel Svara

    Jaha… Det här backfire:ade ju rätt rejält. Här kommer jag och berättar om tanten som är elak och hemsk mot mig, och så tar ni HENNES parti!

    DRA ÅT HELVETE MED ER ALLIHOP!!! *smäller i dörren*

  6. Hoppetozzan Svara

    Haha! Stackars dig, jag hade inte heller tyckt om henne!

Skriv ett par väl valda ord vettja!