Han hade inte mer än sagt hejdå till sina arbetskamrater och stängt av datorn när han började planera inför kvällen. Det var fredag, och Einar skulle på dejt. ”Trevlig helg”, ropade kollegorna bakom hans rygg. Han svarade inte. Blicken var fäst mot ytterdörren, och ena handen knuten i fickan. Såhär målmedveten hade han nog aldrig varit förut.

Han hade träffat Pernilla, som han skulle på dejt med, på en kontaktsida på nätet för alternativa själar. Det hela började med en oskyldig kommentar av hennes ärrbeklädda underarmar, men skulle visa sig ge dem båda så mycket mer.

Hela tunnelbaneresan hem var Einar nervös. Sådär extra nervös man kan bli när man inte vet om man ska bajsa på sig eller inte på grund av alla fjärilar i magen. Det gjorde han lyckligtvis inte, och begav sig till matvaruaffären för att införskaffa aftonens proviant. En flaska rött, en ask skagenröra som han glömt köpa dagen innan och två paket Okeido-kondomer (”extra rymliga” stod det på förpackningen) då han sett att de han hade gick ut i Februari 1997.

Klockan 20.09 ringde det på dörren. Einar fick avstyra en nervositetskväljning innan han hängde upp förklädet, och öppnade dörren. Där stod alltså Pernilla, vacker som en dag med en kort rutig kjol och ett något acnefyllt anlete. Dessa två saker vägde upp varann, tyckte Einar. De kramades. Han kunde känna hennes fylliga barm mot sin kropp, och reagerade på två sätt. Dels tänkte han att Pernilla var ganska välsvarvad för sin ringa ålder av 19 år. Och dels fick han genast erektion, och fick så diskret som möjligt avbryta omfamningen. Fem månader och nio dagar utan sex kan göra det med en man.

Inom kort satt de båda där vid bordet, och iaktog varann medan de sensuellt förtärde det Einar lagat. Han var en skicklig kock, inget snack om saken. Helstekt Chateaubriand med perfekt kokta vaktelägg, med en halv skiva skagentoast på sidan om. Pernilla smuttade på vinet och Einars ögon sökte sig mot hennes röda läppar som stramt omfamnade glaset. För en sekund föreställde han sig hur det skulle vara om rödvinet i hennes ena mungipa inte vore rödvin, utan istället hans egen säd. Men dessa tankar var han tvungen att slå ifrån sig, dels för att det inte passade hans annars välordnade psyke, och dels för att hans nu pulserande organ inte skulle välta bordet.

Tankarna var dock bara borta i högst någon minut. På stört var de tillbaka när Pernilla åter igen förde glaset till sin mun, drack tre stora klunkar av oxblodet, och slickade ena hörntanden. ”Neej, nu går inte detta längre”, tänkte Einar. Hon spände ögonen i honom och fnittrade till, som bara en ung och mycket sexuellt frustrerad kvinna kan göra. Detta såg han naturligtvis som ett tecken. Han reste sig, torkade munnen med tygservetten med hans ingraverade initialer, vikte den sedan noggrant, och lade den ifrån sig. Pernilla tittade lite konstigt på honom när han bara stod där en stund. Han tog sig för pannan, och slog sedan av allting från bordet. Alla tallrikar, alla bestick, och all mat föll likt höstlöv från Einars köksbord och fläckade ner hans gröna tapet. Hon gapade lite, men verkade förstå vad det var frågan om. Han närmade sig henne, tog ett stadigt tag om hennes höfter, och inom några nanosekunder låg hon där mitt på bordet, flämtandes.

Einar försökte slita upp hennes blus, men det visade sig att knäppningen satt på ryggen. Han löste det hela med att hämta den stora kökskniven, och efter ett par välplacerade snitt var både blusen och kjolen blott slamsor på golvet. Han förlorade lite sexighet, men ståndet bestod i alla fall. På det stora hela ett val som hade tjänat honom tid.

Hon hade någon slags gördel på sig. En korsett skulle man kanske kunna säga. Den var betydligt mer lättöppnad, men så snart dess skatter avslöjats tyckte Einar att det kändes som att han öppnat Pandoras ask. Det var inte bara bysten som hållits uppe av korsetten Pernilla hade på sig. Åh nej, verkligen inte. Valkarna föll ner på varsin sida om henne, och bildade vad som i närmast kan beskrivas som en pöl av mänsklig hud. Einar fick panik för en sekund. Det tidigare så pilska leendet stelnade till och han mumlade något ohörbart för sig själv. Tankarna trängdes i hans för närvarande blodfattiga hjärna, tills han insåg att detta trots allt var hans stora chans. Skulle han neka denna varelse hennes livs upplevelse? Skulle han köra ut henne på gatan i bara Hello Kitty-trosorna? Och framför allt: Skulle han låta det bli fem månader och tio dagar utan sexuellt umgänge… Eller kanske ännu mer? Nej.

Det tog inte många sekunder innan kondomen var på och han var djupare inne i hennes sumpmark än någon man hade varit förut. Hon tog ett stadigt tag om hans skinkor medan hans ihärdiga juckande fortskred, och stönade högt. Faktum var att hon lät så högt att han vid upprepade tillfällen funderade på att gå och stänga innerdörren för att inte störningsjouren skulle kontaktas av hans gamla, fula, bittra och framför allt opåsatta grannar.

Han var överallt. Inuti, utanpå, uppe, nere, framme, bakom. Orgasmen var snart ett faktum. Varenda muskel i hennes mjuka kropp krampade oerhört, och hon kunde inte göra annat än att skrika ut sitt välbehag. Nu var Einar nöjd. Han hade fått henne att komma innan honom själv, och var således inte en mansgris. Och är man inte en mansgris så slipper man skärselden, tänkte han, och log medan han närmade sig sitt mål.

Einar hade tittat mer än lovligt mycket på pornografi i sina dagar, så han visste vad han skulle göra, och vad flickor uppskattar. När hans klimax var nära gjorde han det som förväntades av honom, drog sig ur henne så snabbt att gummit flög av, tryckte ner hennes huvud mot sin svettiga apparat och lät det susa i säven. Satsen sköljde över henne som ljummen oboy ur en termos en julidag.

Han bet sig sensuellt i underläppen medan de båda höll om varann. De var överens. Det här skulle de göra om många gånger.

~ Fin. ~

Einar och Pernilla heter i själva verket någonting annat. Alla kopplingar till verkligheten är helt och hållet tillfälligheter.

12 kommentarer

  1. HAHAHA 😀 Det var den bästa sexnovell jag nånsin läst :D:D Tröttnar du på ditt jobb kan du ju börja skriva istället. Lätt.

    Har julen varit bra?

  2. Hahaha, håller med första kommentaren alltså, sjukt kul. 😀

  3. Som vanligt är inte skådespelarna i filmen som har skrivit brevet 😀

    SJUKT BRA! Du är vacker!

  4. Kan vara det roligaste jag nånsin läst! Åtminstone i genren sexnovell. Jag hoppas verkligen att detta blir en följetong!

  5. Pingback: Werner - Den siste romantikern » Sexnovell: Einars äventyr, del 1.

  6. Einar har ju sina initialer "ingraverade" i en tygservett, men jag undrar… Kan man gravera saker i tyg? Heter det inte "brodera"?

  7. Inte då ^^ Du är felfri. Det är jag som är en tvångsmässig rättare, på tyska kallad besserwisser.

Skriv ett par väl valda ord vettja!