Nyckelord

tjuvlyssnat

Besöker

Mycket rolig episod i den lokala pressbyråaffären idag. Jag var där för att inhandla den numera dagliga dosen av ”tranbärstankar” och Wasa sandwich, eftersom jag har påbörjat mitt nya hälsosamma liv. In kommer en liten grabb, sisådär sex år, och vad jag antar är hans mamma, 30+.

Grabben kommer med en godispåse i handen, och beger sig genast mot glassboxen. ”KOLAGLASS!” utbrister han. Mamma säger nej. ”Jo, kolaglass!” säger pojken och öppnar locket på frysboxen. Mamman stänger den. ”KOLAGLASS!!!” skriker han så det ekar i affären. Fortfarande inget medhåll från hans mor. Då börjar pojken skrika och hoppa jämfota. Sen kör han sparken-kortet; något som är nytt för mig. ”DU FÅR SPARKEN!” skriker han, vilket får mig att fundera på om det är hans mamma överhuvudtaget, eller någon sorts lyx-nanny.

Mamman/lyx-nannyn går därifrån, varpå pojken grabbar tag i en kolaglass. Sen går han mot chipsen och vill ha sådana också. Där går gränsen, så det får han inte. Han lägger ifrån sig godispåsen och tar chips istället. Då är det OK. Sen beger hans sig mot utgången. Mamman protesterar och pekar på kassan, där jag och ett gäng andra människor står i kö. Pojken går emellan folket och ställer sig näst först i kön. Protester från hans mor igen. Till slut ställer hans sig sist i kön med sin kolaglass och sina chips.

Medan allt detta utspelar sig står jag bara och skrattar.

Huddinge Centrum, kl 09.40. Två äldre herrar, ~70 år, står och pratar.

Äldre herre 1: Fyfan, nu är det kallt ute minsann!
Äldre herre 2: Ja, här är det bara flatlössen som överlever!
Äldre herre 1: Ja, för hos dem är det varmt. Bwahahaha!

En äldre herre, ca 70 år, står före mig i kön. I handen har han ett pantkvitto på några kronor, men han har inte köpt något annat i affären. Han lämnar fram kvittot till kassörskan, och hon säger skämtsamt: ”Jaså, du bara kommer och hämtar pengar från oss, du?”

Då kan man riktigt se hur förlägen herren blir. ”Men… jag är inte… här så ofta… ju…” mumlar han fram, och tittar ner i marken. ”Skojade bara” säger kassörskan, men det är redan för sent. Den äldre mannen går skamset därifrån. ”Vill du ha kvitto?” ropar hon efter honom. Han svarar inte.

Nu kan jag nästan sätta mitt huvud på att gubben aldrig mer kommer att panta burkar. Han blev ju nästan polisanmäld för olaga pantuthämtande. Inte visste han att det var straffbart. Han menade ju bara väl. Nu kommer han gå hem till sig, se på Jeopardy, dricka sitt kvällste… men aldrig bli riktigt glad igen.