Nyckelord

penis

Besöker

Här är ett tips till alla män som läser. Dvs typ 5% av min läsarskara.

Jag skulle igår förena två nödvändiga måsten, i stressens hetta. Jag borstade tänderna medan jag satt på toaletten. Och ja, det gick ju bra. Trots att jag är kille kan jag vanligen göra två saker samtidigt (men inte tre, då blir det lite för komplicerat).

Problemet uppstod dock när jag skulle spotta ut tandkrämsskummet. Jag var inte riktigt färdig på toaletten, och jag ville inte heller sitta kvar och vänta med uppblåsta kinder. Så jag spottade ut tandkrämen i det lilla utrymme som bildats mellan toalettsitsen och min vältrimmade kropp. ”En diger men fullt möjlig uppgift”, tänkte jag medan jag formade munnen och lät skummet forsa ut.

… vilket igår slutade i lokal tragedi. Och tandkräm över hela snoppen.

Först och främst vill jag bara säga: Mamma. Pappa. Min familj, mina kolleger, mina vänner. Resten av er som någonsin kommer att ha chans/risk att träffa mig i verkliga livet… Jag är inte säker på att ni vill läsa det här.

Det är nämligen så att jag insåg att det var länge sen jag var sådär riktigt självutlämnande. Sådär så det nästan är äckligt. Så man riktigt rodnar å mina vägnar. Och den här bloggen marknadsförs ju ibland som en självutlämnande sådan. Därför delar jag nu med mig av det här. Jag gör det för bloggen. Tar en för laget.

Okej. Såhär är det. Jag är en ung man som har väldiga problem med det som i folkmun kallas blueballs. Blåpung på svenska, om jag inte minns fel. För er tjejer och lyckligt lottade killar som inte känner till detta fenomen så kan jag berätta att det är något som uppstår när en man har haft stånd för länge, utan att få utlösning. Det låter som något en kille säger bara för att få ligga, jag vet. ”Men älskling, jag måste få komma, jag blir sjuk annars!”. Men det är faktiskt sant. Det blir kramp i blodkärlen eller nåt sånt där spännande, och känns ungefär som att få en spark i skrevet, vilket på en kille inte bara orsakar smärta där utan även illamående och ont i magen.

Det här har hänt flera gånger jag varit på dejt, och är alltid lika hemskt. Det brukar komma när det är som mysigast. Man håller om varann. Kanske pussas lite. Sånt där mysigt. Och det är då det händer. Stånd. Och det är ju inte så att man slutar mysa bara på grund av en sån trivial kroppsfunktion. Så ståndet håller i sig. Timme efter timme. Det ger sig aldrig! Ståndet är som en helt ny person i mysandet! En person som vägrar försvinna.

För några månader sen var jag på en dejt som sträckte sig från tidig eftermiddag till sen kväll. Det såg ganska lovande ut, och aftonen bjöd på både skedande och hångel. Allt under konstant erektion från min sida. Det hela ledde till att en enorm magvärk och tillika illamående kom smygande. Det blev värre och värre, tills ståndet kändes som om onda dvärgar massakrerade min prostata med spikklubbor.

Till slut fick jag gå in på toaletten och smyg-onanera. Sen kom jag ut, lugn som en filbunke, och knäckte två alvedon i förebyggande syfte.

Det hela är naturligtvis helt sjukt tragiskt. Jag har gjort mycket tårdrypande saker i mina dagar, men det här är nog mitt livs lågvattenmärke.

Jag begick precis det stora misstaget att surfa på Jockiboi’s blogg på jobbet (på min lunch, innan alla ringer och protesterar). Jag vet, det är ju en helt sjuk idé som straffar sig själv, det borde jag fattat. Men ändå, jag hade väl tråkigt eller något.

Det första jag ser är en hårig man insmord med avföring. Scrollar ner. Det är lugnt ett tag. Läser nån text. Precis när min kollega går förbi scrollar jag ner på nytt, och då är det inte längre lugnt. Det dyker upp kraftigt erigerade och piercade penisar. Och de tar ju aldrig slut heller! Jag scrollar mer och mer, och det visar sig vara penisbilder i varenda inlägg. Jag får då panik och skriker ”Aaargh, det är ju penisar överallt!”. Inte helt snyggt skött, nej.

Varför kan det inte få gå åtminstone EN vecka utan att folk tror att jag surfar på bögporr på jobbet?

Solen skiner och fåglarna kvittrar. Jag är ute och spatserar bland folket i den lokala gallerian. Ni vet, ser till byborna lite. Jag kanske är på väg till någon spelbutik, för att där stå och smeka diverse fodral. Eller så ska jag gå och köpa en hamburgare. Eller så går jag bara runt och pekar på människor på måfå och låtsas att jag känner dem. Allt är frid och fröjd.

Men det är då den kommer. Tanken som får det att isa i hela min stackars lekamen. Tanken som skulle kunna få även den manligaste av machomän att darra som en liten kastratpojke.

Har. Jag. Gylfen. Öppen?

Panik. Jag fortsätter att gå, men tänker hela tiden på statusen i de nedre regionerna. Jag kan inte heller kontrollera saken genom händer och fingrar, för då kommer alla som ser det att tro att jag har fått penis-skabb. Detta är ett av vår tids stora problem, anser jag. Inte finns det några oskrivna regler om hur man går till väga heller. Vad säger Magdalena Ribbing?

Jag tycker att McDonalds är ett rätt bra företag. Visst, maten är inte direkt nyttig, men den smakar bra och jag vet att de anställda är väldigt måna om hygien osv.

… men vad i all världen har fyra erigerade penisar med det hela att göra?

Idag var det lite extra roligt på jobbet, ty en kollega fyllde år. Min grupp på jobbet består enbart av killar (hallååå? Datanätstekniker!) så det tog inte lång stund innan vi bestämde oss för vad vi skulle köpa. Givetvis en Clone-a-willy! För er som inte vet vad detta är för något så kan jag berätta att det är en gjutform man doppar snoppen i. När formen stelnat fyller man på med flytande gummi, och vips kan man ge bort en äkta dildo-replika av sitt organ. I det utförande vi gav bort så var gummit ersatt med choklad; det kändes lite mer rumsrent dekadent, istället för enbart vulgärt.

När själva uppackandet skedde var jag givetvis där och filmade, likt en nyanländ japan på Arlanda. Tyvärr har jag lovat att inte lägga upp klippet på Youtube, annars hade jag såklart delat med mig. Men det var roligt, så skratta gärna ändå. Ett gott skratt förlänger käften!