Nyckelord

paranoia

Besöker

Okej, det är dags att trappa ner på godisätandet nu tror jag. Receptionen på mitt jobb har nämligen en skål med små karameller med reklampapper runt, som jag girigt plockat åt mig av varje gång jag gått förbi. Häromdagen gick jag fram och fick se att de var slut, och såg tydligen så besviken ut att receptionisten omedelbart gick och fyllde på. Sen har jag gått och nallat därifrån i stort sett varje gång.

Idag var första gången jag lät bli, och skulle precis gå på lunch när jag hörde receptionistens röst bakom mig:

”Ursäkta! Vill du inte ha…”

Jag stannade till, och skulle precis vända mig om när hon fortsatte.

”…ett tillfälligt passerkort?”

Hon pratade med nån annan. Jag hade bara utgått från att hon tänkte föreslå att jag skulle ta några karameller. Paranoian blir värre och värre.

Min dator på jobbet är en kvarleva från forntiden. En sån där som folk skulle slåss om i kön till Antikrundan. På grund av detta så får den ibland för sig att plötsligt sluta spela musik i hörlurarna och istället ut ur högtalarna. Och vips får hela kontoret veta vad jag lyssnar på medan jag jobbar. Och det hade ju varit lugnt om det nu inte hade varit så att jag lyssnar på musik som Katy Perry, Cat5 och Sugababes.

Så nu, efter två hemska missöden, har jag blivit helt nojig. Jag är hela tiden tvungen att ta ut en hörlur ur örat för att kolla om det är hörlurarna eller högtalarna som låter. Försiktig som en ninja har jag blivit. Jag lyssnar på musik som en tjockis länsar kylskåpet på natten. Är det du eller jag som låter nu? Hallå? Hjälp!

Varför är det så pinsamt när folk får veta vad man lyssnar på för musik?