Nyckelord

Mac

Besöker

Hah. Märkte precis en kul grej. När man ansluter till en PC (eller i det här fallet är det en router, men den känns igen som en PC) via nätverket så blir ikonen en blåskärm. En lite spännande gliring mot PC-sidan. Eller ptja. Spännande om man är en nörd kanske.

blaskarm

Herregud vilken dramatik som precis utspelade sig här hemma. Jag skämtar inte ens. Det absolut värsta som skulle kunna hända hände. En luffare tog sig in i lägenheten och bestämde sig för att ta min anala oskuld, tänker ni? Nej, betydligt värre än så!

Jag låg i soffan och surfade runt i godan ro, när jag plötsligt skulle in på en sida om soffbord (jag behöver ett nytt soffbord förresten) och datorn hänger sig. Muspekaren går att röra, men resten svarar inte nånstans. Jaha. Well, piss. Inte mycket att göra förutom att göra en så kallad ”hård reset”. En omstart där man håller ner power-knappen alltså. Datorn startar om sig, och sen står den bara och tuggar. Jag kommer inte ens till inloggningsskärmen! Det där klassiska evigt snurrande hjulet visar sig, varpå inget händer. Som Robert Aschberg sa när växeln brakat i Radio 1: ”INGENTING HÄNDER!!!”

Nu får jag panik, och tänker att det minsann är självklart att Macen ska gå sönder två månader efter garantin tagit slut. Jag hinner med ganska många svärord innan jag beger mig in till nån supportsida via iPhonen, och får veta hur man kan starta om datorn i felsäkert läge och liknande. Jag testar några såna kombinationer, men icke. Gör några omstarter. Överväger att sätta näven i tangentbordet eftersom datorn ändå är körd, men låter bli.

Sen kommer datorn bara igång, helt plötsligt. Allt funkar precis som innan. Förbryllad men lättad försöker jag att lugna mina nerver.

Det här inlägget kommer förmodligen bli något av ett socialt självmord, men jag har ett dilemma.

Jag har ju som ni vet köpt en mac. Nu har jag använt datorn i ett par veckor, och jag fullständigt älskar den. Allt är så simpelt! Bara att klicka på det man vill göra. Ladda ner ett program? Inga problem, dra programikonen till programmappen. Redigera en bild? Öppna bilden, ändra storlek, stäng.

Macen är fin också må ni tro. Den har kommit till att bli som en son för mig; en son jag ömt vill hålla i famnen och känna doften av. Fast av metall. Jag vårdar den ömt; ser alltid till att det inte kommer smuts över skärmen, och blåser alltid rent tangentbordet innan jag fäller ihop datorn för kvällen. Det får helt enkelt inte hända den nånting.

Men som sagt, det finns en liten nackdel. En nackdel som heter porr. Jamen ursäkta mig då! Jag är en man, jag har behov! Ibland behöver man, så att säga, vara sin egen lyckas smed en liten stund. Och då brukar jag, sjuk som jag är, ta till pornografiskt material. Men problemet är att jag inte vill besudla macen med sånt. Macen ska inte behöva få veta att det finns såna hemskheter där ute. Den ska bara användas till bloggande, videoredigering och andra intellektuella saker.

Så till följd av detta behöver jag, varje gång lusten pockar på, byta till den gamla datorn. Dvs, flytta på macen och gå och hämta PCn. Sedan koppla om musen, sätta i ethernetkabeln, och dubbelkolla att jag inte satte ner macen i brödsmulor. Ständigt samma förfarande! Det går snart inte längre.

Jag menar, det här är ju löjligt. Ska jag behöva ha kvar min gamla dator, istället för att sälja den, enkom för att ha den som porrdator? ”Daniel Werner har en porrdator” kommer ryktena att gå. Folk kommer tro att jag är den störste porrmissbrukare som någonsin har existerat, eftersom jag behöver ha en dedikerad dator bara för snusk.

Vad ska jag göra? Förutom att växa upp.

Nu går skam tamejtusan på torra land. Daniel Werner har köpt en ny dator av outforskad karaktär, och den fungerar helt tillfredsställande! Vad är haken?

När jag lärt mig lite mer hur man faktiskt använder den på ett icke-pensionärsaktigt vis ska jag blogga lite mer om det hela. Men hittills är jag väldigt nöjd.