Nyckelord

kylskåp

Besöker

Det verkar te sig omöjligt att hitta ett tystgående kylskåp. Det jag har hemma är visserligen inte så gammalt, men det låter som ett tröskverk. Så att jag får tröskvärk. Hehe. Heh. Hrm.

Ändå är det bara fem decibels skillnad på det jag har och de tystaste som går att köpa i butik. Det är ett gissel, detta! Att köpa kylskåp har visat sig vara knepigare än att köpa bostaden att ha kylen i… Men jag får väl svänga förbi nån Elgigantenbutik och försöka få de inställsamma säljarna att visa mig vägen till en kyl som inte gör mig tokig. Sen säljer jag den gamla på Blocket. Utan att hjälpa till att kånka ner den för tre trappor, det kan jag säga!

Om jag precis städade ur kylen? Ja.

Om jag hittade en gammal bunke guacamole från Dackefejden? Ja.

Om den var helt svart? Ja.

Om jag tänkte ”fy helvete, det där vill jag inte komma i närheten av”? Ja.

Om jag skulle skölja ur bunken? Ja.

Om vattnet hade ett sånt tryck att guacamolen stänkte upp rätt i mitt ansikte? Ja.

Om jag svor? Ja för fan.

Idag hade jag köpt mat från mataffaren.se, så en ung man som hatade sitt liv kånkade in åtta bärkassar med matvaror till min hall, varpå jag började stoppa in dem. Då såg jag nånting svart längst inne i kylskåpet. Nånting svart och äckligt, liggandes bredvid några gamla godisklubbor inköpta på Ö&B för två-tre år sedan.

Jag tog det svarta oidentifierade föremålet och förde det i ljuset, och såg då att det hade en väldigt tunn plasthinna, och inuti denna hinna var det en svartgrön sörja. ”Vad i helsike är detta…?” mumlade jag, och vände på plastförpackningen. ”Svenskt Sigill – Gurka” stod det. Sen tappade jag matlusten.

Den gurkan skulle jag nog kunna åldersbestämma till över ett år, och det är sannolikt något gammalt ex som ska få skulden för det hela. Folk borde veta bättre än att stoppa in GRÖNSAKER i min kyl.