Nyckelord

Eurovision

Besöker

Nu är omröstningen avslutad, som det så vackert heter. Tyskland bjöd på pausunderhållning i form av en massa remixar av en speedad person med glänsande hjässa. Nu följer ländernas röster, men dem tänker jag inte blogga om. Jag orkar helt enkelt inte. Det här har varit en påfrestande kväll för mig, okej?

Det här är Stefan Raab förresten. Han ser frisk ut.

Låtarna då?

1. Finland – Vad i helvete? Det är ju jag! Fast med mindre skägg. En liten arisk pöjk med sin akustiska gitarr, som sjunger om världsfred. Förvånansvärt trallvänligt dock.

2. Bosnien Herzegovina – Låter som en blandning av reggae och zigenarallsång runt brasan. Bonuspoäng för snubben som spelar både basfiol och triangel. Lite otippat.

3. Danmark – Wow, ett emopopband. Refrängen låter precis som ”sing for me” av Andreas Johnsson, om nån minns den (kommentatorn sa samma sak när låten tog slut, men jag sa det först!). Ovanligt att refränger är sämre än verser.

4. Litauen – Kvällens första ballad, och sådana har väl inte vunnit sen Johnny Logans tid. Nja. Dåligt. Intetsägande. Frankrike brukar stå för såna här bidrag, och det säger väl en hel del.

5. Ungern – Klassisk eurovisionpop, säger kommentatorerna. Låter lovande, jag är en vän av gaydisco. Och gay verkar det vara, sångerskan ser ut som en shemale… Men ganska bra! Med tre Michael Jackson-kopior i lustiga hattar som dansar i bakgrunden. Måste erkänna att jag gillar’t!

6. Irland – Oookej… Ett par tvillingar i rosenröda rustningar och höga frisyrer ala penntroll, man får alltid se nåt nytt i den här tävlingen. De ser ut som 2/3 av Hanson gone worse, men låten var hyfsad.

7. Sverige – Å Sveriges vägnar vill jag att det går bra, men å Eric Saades vägnar vill jag att han gör bort sig och kissar ner sig på scenen. Men det gjorde han ju inte. Fin koreografi och låten har man ju lärt sig att åtminstone inte kräkas rakt ut av. Btw, han byter mikrofonhand lika ofta som en fluff-girl.

8. Estland – En Emilia-kopia, fast sötare, som sjunger lite discoaktig musik som skulle kunnat platsa på något av den norska sångerskan Annie’s album. Bra!

9. Grekland – Jag har inte den blekaste om detta är sång, rap eller bara något som fastnat i halsen på honom. Refrängen är dock sedvanlig grekisk plingplong-gitarr. Riktigt jävla uselt! Hade jag haft en överkryssad Daniel så hade den fått det i betyg.

10. Ryssland – Tävlingens diva, tydligen. Riktigt äckel, komplett med slisk-leende och totalt intetsägande låt.

11. Frankrike – Opera! Och… riktigt dåligt också. Fattar ingenting. Fina färger på scenen, men nu är det ju inte det vi betygsätter. Såatteh…

12. Italien – Jazzigt värre med mysig röst. Han ser ut som han är påväg att somna dock, det bådar inte gott. Men det blir ändå något av en frisk fläkt bland all pop och folkmusik från balkan.

13. Schweiz – Här var det nasalt. Med ukulelen i bakgrunden känns det som att det ska eskalera till ”somewhere over the rainbow”. Men det gör det inte. Det är bara dåligt.

14. Storbritannien – Oj, England väljer ut pojkbandet Blue och struntar helt i folkets röster. Bara för det hoppas jag att de inte vinner. Låten är helt klart arrangerad för att fastna hos folk, men jag blir bara anti.

15. Moldavien – Zdob si Zdob med farmors trumma är tillbaka! Dem gillade jag sist, 2007 eller 2008, när det nu var. Ingen farmor denna gång, men en kvinna i fe-utstyrsel på enhjuling. Helt normalt. Jag må vara sjuk i huvudet, men det här var bra!

16. Tyskland – Tyskland är lite skumma, fjolårsvinnaren Lena fick sjunga alla bidrag i deras tävling. De satsar hårt på den tösen. Med tanke på Lenas stjärnstatus sen sist och alla ”tack för att ni är såna fina värdar”-röster tyskarna kommer få så kan det säkert bli vinst igen. Låten är bra, lite mystisk och jazzig.

17. Rumänien – Får lite pride-vibbar. I övrigt: allmänt meh. Den här låten har jag glömt om några minuter.

18. Österrike – Powerballad… Kräks lite i munnen innan låten ens börjat. Tjejen ser ut som Beyonce med mindre booty. Nåja. Låter ungefär som något man dansade tryckare till i lågstadiet.

19. Azerbajdzjan – Det går inte riktigt att placera genren på detta, men det är bra. Ett par som sjunger i eldregn. Lite Savage Garden-aktigt.

20. Slovenien – Slovensk mistress sjunger bitter kärlekssång i halvmörker. Låter som något av Anastacia (som jag för övrigt är bombsäker på föddes som man, men det är en annan historia). Småbra ibland.

21. Island – Island brukar ha bra bidrag, mycket bra gaydisco. Men inte i år. Låter som ”Can’t smile without you”. Duger inte!

22. Spanien – Tongarytmer, spanskt läspande och apdans. Usch!

23. Ukraina – Söt tös, hon ser ut som Drew Barrymore i hennes miniroll i Batman forever. Sen är det en annan tös som målar i sand i bakgrunden. Låten = powerballad igen. Något bättre än den förra dock.

24. Serbien – Vänta nu, 60-talet var väl ett tag sen? Här kommer fyra tjejer i pastellklänningar och virvelfrisyrer. Serbien har nog aldrig lyckats prestera något i musikväg, och detta är business as usual.

25. Georgien – Hmm… Spännande. Nästan lite gothstämning med rockig refräng. Mitt favoritband The Birthday Massacre kör hårt med denna blandning. Det funkar!

Jaha, då kör vi igång. Jag känner mig lite tramsig som livebloggar om ESC som värsta Aftonbladet-journalisten (med enda skillnaden att detta är det ingen som följer), men jag har ju inget bättre för mig ändå.

21.02 är klockan i skrivande stund, och programmet inleds av tre värdar – två kvinnor av okänt ursprung samt Stefan Raab, som jag råkar veta stod för Tysklands bidrag år 2000, Wadde hadde dudde da. De har i vanlig ordning tagit alldeles för mycket uppåttjack och man blir alldeles matt av att höra deras livsglädje.

Gänget börjar sjunga Lenas vinstsång från förra året, och även Lena själv – trots att hon ska stå för Tysklands bidrag även i år – är med och sjunger. Känns lite fuskigt, men det har tydligen blivit OK:at av Eurovision-styrelsen… där tyskarna har vetorätt. Jag anar en konspiration!

Om en timme börjar det! Eurovision song contest, som jag detta år får se alldeles ensam och bortglömd av varenda levande själ. Hur känns det? Va?! Era äckliga små svin. Nämen fine! Tänk inte på mig, för all del. Jag kan ligga och gråta, det gör ju ingenting. Jag kan ligga här och titta på eurovisionschlagerfestivalsfinalsdeltagarnas klänningar, utan att ha en enda människa att häckla dem tillsammans med. Nämen okej. Jag förstår. Sitt ni där och mys i era soffor. Jag klarar mig alltid. Sitt ni där och håll varann i händerna och ta varann på grejen. Visst. Trevligt.

Eh.

Jo, visst ja. Det var det jag skulle säga. Jag ska liveblogga, tänkte jag. Skojsigt va? Är ni med?

Nu kanske jag verkar vara en frankrike-hatare här, men varför är det sagt att allt ska sägas på engelska OCH franska? Sånt stör mig. Kan inte de äckliga jävlarna lära sig engelska som alla andra? Engelska är världsspråket, det är dags att lära sig det nu.

Jag menar, vad ska de göra om folk struntar i att säga allting på franska? Ska de äta baguette och gråta? Naaaw.