Nyckelord

Estelle

Besöker

Idag när jag var och handlade den typiska nyårsmaten (en platta coca cola och en påse tacokrydda) så möttes jag av följande rubriker.

HERREGUD! Ett barn som skriker på nätterna! Vilken världssensation! Stoppa pressarna för helvete! Lägg ut! LÄGG UT!

Fast å andra sidan, det kanske är mer spännande än det verkar. Hon kanske inte skriker? Hon kanske håller mamma vaken på andra sätt? Hon kanske sitter i en fåtölj med en whiskypinne och berättar gamla anekdoter? Hon kanske säger att Daniel Westling inte är hennes riktiga pappa och sedan smäller i dörren till sitt rum för att lyssna på Kent på högsta volym? Eller så kommer hon inramlandes vid tolvsnåret för att lukta folköl och säga hur mycket hon älskar alla?

Men troligen inte. Troligen handlar det bara om att Expressen är republikaner och vill hänga ut Estelle som ett demonbarn som – hör och häpna – SKRIKER om nätterna.

Herregud vilken hysteri det är över det kungliga dopet. Det var visserligen ett par dagar sen nu, men jag har inte orkat kommentera det hela. Dessutom har jag åter igen varit trött på att blogga, på grund av tröttsamma kommentarer. Jag är extremt dålig på att ta kritik, men det är väl något jag måste jobba på istället för att varenda gång vilja lägga ner bloggen.

Nåväl, det här med dopet. I skrivande stund är SVT på i bakgrunden, där det sänds en timslång ”recap” av dopet. ”Det kungliga dopet: Höjdpunkterna”. Herregud, en timme av bara höjdpunkter?! Finns det ens så många höjdpunkter? Jag hade tänkt mig något i stil med snabbrepriserna av bidragen i melodifestivalen. Fem minuter, döpt, klart. Bam! Lite effektivitet, tack.

Förresten,  en annan sak jag tänkte på. När sändningen startade så visades titeln, naturligtvis i såna där snirkliga skrivstilsbokstäver. Samma sak var det på omslaget av Metro, Aftonbladet, osv. Och så är det ju varje gång det står om något kungligt. Nån gång skulle jag vilja se det skrivet i Comic Sans.

Så har vi idag, efter att ha suttit som på nålar i flera timmar, fått veta att den nya prinsessans tilltalsnamn blir Estelle. Och ja, det är väl fint antar jag. Men alla känner inte så.

Herman Lindqvist, han RASAR. Så fort namnet tillkännagavs så blev han fullkomligt RASANDE. Kan nästan se det framför mig. Han reste sig hastigt från favoritfåtöljen, greppade tag i en bokhylla, och så skrek han ut sin frustration. Han slog sina nävar blodiga mot de olika bokryggarna. Kanske slog han ner några böcker på marken. Fullkomligt RASANDE.

Madeleine har också saker att ta itu med, uppger Aftonbladet. Men vad jag förstår är det ett ganska vanligt förekommande problem för unga kvinnor. Oftast har det med att man inte vågar slappna av ordentligt. Eller att partnern i fråga helt enkelt är sämst. Hoppas det ordnar sig i alla fall.