Nyckelord

dissa

Besöker

Del 5: Då går jag ner i min fruktaffär
Offer: Mia
Plats: ”Björns” i Haninge, MediaMarkt, Stockholms innerstad
Tidpunkt: Oktober 2006

Kort efter att det tog slut mellan mig och Linnea så hängde jag med min kompis Robert till Haninge. Han pluggar på KTH där och de har en kvarterskrog som heter ”Björns”, där man kan inmundiga diverse läskande drycker och den fruktade björndräparen.

Hursomhelst, Robert och hans flickvän hade gett sig den på att hitta mig någon, så de hade dragit dit flickvännens kompis Mia. Och ja, det funkade rätt bra mellan oss. Vi pratade hela kvällen, och spelade fyllespel tillsammans. Det var något kortspel där man skulle fylla ett glas med 25% av det man drack om man fick upp en kung. Och den som fick upp sista kungen fick dricka upp allt. Och det blev självklart jag, och Robert är nykterist och drack mjölk… Det var inte kul. Ett glas med öl, mjölk, cider och annan öl. Men vi hjälptes åt att dricka upp det, hon och jag. Så det var ungefär så det var. Alla bara satt en bit bort och tittade på oss och fnissade. De var fullständigt övertygade om att kvällen skulle sluta i bingen hos nån av oss, med både BJs, HJs, HDTVs och Cleveland steamers.

Men så blev det inte. Istället sov vi båda över hos Robert och hans tjej, i deras lägenhet. Vi låg bredvid varann och pratade hela natten. Och dagen efter hängde vi med till MediaMarkt och valsade runt där. Det var ungefär då intresset svalnade, jag försökte söka kontakt hela tiden men blev avvisad. Tyvärr lider jag ju av det kroniska och ack så svårartade syndromet att jag inte kan förstå tjejer. Så när dagen kom till sitt slut bjöd jag likförbaskat ut henne på en dejt. Och ”visst, det kunde vi göra”.

Så dejt blev det. Vi spelade biljard och jag pratade. Och åt på McDonalds där jag pratade. Och gick till T-Centralen medan jag pratade. Och… Vänta, var tog hon vägen? Hon hade helt plötsligt, utan att säga till, gått och köpt frukt på Tempo där. Väldigt märkligt, i vissa kulturer brukar man säga till när man ska gå någonstans. Inte Mia. Ooookej.

Missade pendeln gjorde vi också. ”Neeeej” var hennes spontana reaktion. Då insåg jag att det inte fanns något slags intresse. Det finns ju ingen som njuter av ens sällskap som längtar efter att få komma hem. Så jag frågade om jag borde känna mig dissad. Och då fick jag veta att det fanns någon annan. Och så fick det vara med det. Vi kramades, kom överens om att vara vänner, och sågs aldrig igen.

Del 4: Certificate in Advanced Stalking
Offer: Hanna
Plats: Huddingegymnasiet
Tidpunkt: April 2005

I gymnasiet läste jag ganska mycket engelska. Engelska A, B, C och det som kan liknas vid D, Certificate in Advanced English. Högskoleengelska typ. De två senare kurserna läste jag ihop med en fruktansvärt söt tjej vid namn Hanna. Hanna såg ut som en modell, lång och nästan skräckinjagande på något vis.

Det var också med denna tjej jag tog risker ”IRL” på riktigt för första gången. Tidigare hade det bara varit lätt att prata med folk man var intresserad av på nätet. Så en sen eftermiddag var det lärarkonferenser på skolan. Så de flesta antog att det inte var någon lektion, och hade gått hem. Alla utom jag och Hanna. Vilket guldläge! Så vi hade en mysig lektion ihop, och delade leenden och skratt. Tyvärr lider jag ju av den kroniska sjukdomen att jag tror att alla som är trevliga är kära i mig, så det gick ju som det gick. Som vanligt.

Efter lektionen sa vi hejdå till varann; hon gick mot utgången och jag mot mitt skåp. Men ICKE att historien slutar här, tänkte jag, och gick efter i rask takt. Jag hann upp henne och vi pratade på vägen hem.

Och så blev det. Lektionen efter stod jag medvetet och pratade med mina klasskompisar som skulle på nästa lektion (medan jag inte hade kemilabb förrän en timme senare), för att maskera mitt väntande. När hon gick ut slank jag efter. Jag minns att jag tänkte hur otroligt stalkigt mitt beteende var, och sa givetvis detta till henne som sedvanligt nervöst smalltalk.

Daniel: Hej. Vilken stalker jag är. *nervöst skratt*
Hanna: Ja… *tittar bort*

Usch. Men trots detta så gick allt rätt bra, vi pratade om väder och vind och hade trevligt. Och efter att jag vinkat av henne sprang jag snällt tillbaka till skolan och hade lektion.

Tredje gången detta hände stod vi tillsammans och väntade på hennes buss. Jag pratade på om vad hon gillar för musik och hejsan hoppsan, men jag märkte hur besvärad hon var. Till slut frågade hon om inte jag skulle gå snart. ”Jo” sa jag, och gick hem. Jag fick IG i Advanced Stalking.

Senare kom det fram på annat håll att hon redan var upptagen. Så jag får väl, för att försöka bibehålla självkänslan, anta att det endast var därför hon inte slängde sig framför mina fötter och sa att hon ville föda mina barn… Yeah.