Nyckelord

Dejting

Besöker

Match.com. Jag har alltid hatat dem. Match.com är ungefär för onlinedejtandet som Telia är för mobiltelefonin. Dyra, dåliga avtal, men ändå störst på något märkligt vis. Och trots sitt hat så finner man sig själv med att snart vara kund hos dem, som för mig och min kära iPhone.

Det är väl inte så mycket det att jag måste träffa någon nu, utan snarare det faktum att jag anser att jag har väldigt tråkigt om kvällarna. Och att gå på krogen och stå vid baren och supa bort mina pengar samtidigt som ingen ens tittar på en är inte vad jag anser som speciellt roligt. Vad jag anser som speciellt roligt är däremot att i lönndom stalka på något onlineställe för att sedan fälla en dräpande kommentar som vinner tösen i frågas hjärta för all framtid.

Så ja, jag registrerade mig på skoj. Svarade på alla frågor om vad jag heter och vad jag gör och vem i beatles jag gillar bäst. Laddade upp en bild. Gjorde ett personlighetstest av Dr Helen Fisher, vem det nu är. Fick min presentation godkänd. Och det var väl ungefär i detta skede jag insåg vilken extremt genomtänkt ondska Match.com egentligen är.

Först och främst, som gratismedlem får du bara surfa runt, titta på folk, samt skicka s k blinkningar. Du kan inte skicka mail till någon. Skickar du däremot en blinkning så visar du ditt intresse för grabben eller tösen i fråga. Personen som får blinkningen kan inte svara något annat än ”nej tack”, om han/hon inte är intresserad. Detta ”nej tack” skickas, precis som blinkningen, i ett automatiskt mail. Så okej. Den enda kontakt man kan ta med varann är för att visa att man inte är intresserad. Fint. Då tycker jag faktiskt att de gott kunde strunta i den detaljen också, och låta folk leva i ljuv ovisshet.

matchpunktcom2

Nåväl. Skaffar du däremot ett betalkonto, och blir prenumerant som det så vackert heter, då kan du skicka mail till folk. Jippi! Men de kan inte svara om de inte är prenumeranter själva. Så fiffigt är det uttänkt. Faktum är att de inte ens kan läsa mailen, så att bara spamma ut din MSN till alla sötingar du ser går alltså inte. Du kan dock vara lite wild och crazy och gå runt systemet. Detta gör du genom att köpa det dyraste medlemskapet. Med det kan du skicka mail till folk, OCH de kan svara utan att behöva vara prenumeranter själva! Endast 999 kr för tre månader. Då kan man nog lika gärna köpa en rysk postorderfru på en gång faktiskt.

Men okej. Då skriver jag väl bara till de som är prenumeranter då? Ja, så tänkte jag också. Och det visste match.com att jag och alla andra skulle ha tänkt förr eller senare. Därför ser man naturligtvis inte vilka som är gratismedlemar, vilka som har en prenumeration, och vilka som är så desperata att de betalar 999 kr för att bli dissade av blonderade golddiggers, vilket de nästan gratis kan bli på krogen.

Så, hur lyder min slutplädering? Vad tycker jag om Match.com? Jo, först och främst tycker jag att människorna bakom det är fullständigt vidriga. De uttnyttjar alla stackars ensamma människor enbart för att tjäna pengar. Visserligen är de inte de enda i världen som gör det, men de gör det på ett sånt uppenbart grisigt sätt. Följdaktligen tycker jag att de kan ta sin verksamhet och och köra upp den i… Ni förstår säkert.

Match.com får endast tre av hundrafyrtioåtta miljoner sjuhundrafemtiotre tusen trehundrasextiofem spermier i betyg. Dåligt! Därför avslutar jag mitt konto omedelbums.

Och nä, det är ingen mening att älta mitt fd förhållande något mer. Jag trodde en sak, och jag trodde fel. Så min fd partner ringde och skällde ut mig efter noter igår, vilket gjorde mig ledsen eftersom jag tyckte vi hade ett så fint avslut annars. Och jag tyckte att det kändes som att min ”extrema pojkvänsmaterial:ighet”, det enda jag är riktigt stolt över med mig själv, tillintetgjordes totalt.

Nu vill jag aldrig höra något om det igen. Aldrig.

Så… Vad har ni gjort idag?

Det är en dejtingdjungel därute. Speciellt om man bor i världens ensammaste stad, som jag gör. Därför har jag, din vän i ensamheten, skrivit ihop en kort lathund för dejting till just dig. Varsågod!

Lunarstorm: Ja… Här befinner sig några söta pojkar och flickor… Som är upptagna och gärna berättar det för resten av världen. De som inte är upptagna är istället utstötta av samhället pga rekordlåg social kompetens. Här finns det också en hel hop av 35-åringar som precis har upptäckt internet. Tyvärr är de så extremt töntiga att ingen orkar maila med dem så pass länge att det kan bli tal om någon dejt. Förresten, en sak till som kan vara bra att känna till. Ingen på Lunarstorm vet vad sex är.

Playahead: Om inte The Voice är din favoritkanal så lär du ha uppförsbacke redan där. Är du kvinna och har en fetisch för slemmiga latinokillar så borde detta ställe vara en guldgruva, men annars är det snarare som en… gruva som övergivits för länge sedan och är minuter från att sprängas, för att mänskligheten aldrig ska råka gå in i den igen.

Helgon: Snedlugg och tatueringar och du är i hamn, oavsett om du är kille eller tjej. Problemet är bara att så få helgon-förhållanden håller i längden. Ni förstår, grova psykiska problem ÄR en dealbreaker.

Spraydate/Match.com/osv: Är du man måste du ha tvättbräda, och publicera bildbevis. Har du inte tvättbräda så måste du tjäna multum och vara villig att spendera 90% av det på din partner. Är du kvinna så spelar det ingen roll vad du skriver, du kommer att få drösvis med mail ändå. Tyvärr är alla av lönnfeta 45-åriga män. Lönnfeta 45-åriga män som aldrig haft ett förhållande, och har värderingar som matchar trettio års tittande på porr. Grattis.

IRL: Omöjligt. Eller åtminstone nästan. Hur ska folk hinna tänka på dejting när de är fullt upptagna med att oroa sig över finanskriser och viktuppgång och klimathot och Kinas kärnvapen?

Så, kära vän som läser detta. Nu vet du hur det ligger till. Jag önskar dig ändå lycka till. Hittar du det ultimata sättet att träffa någon – låt mig veta.

PS. Jag är inte bitter. 😉