Nyckelord

bostadsrätt

Besöker

Jag har betalat av mitt topplån på lägenheten.

Nu förstår jag att ni knappt kan hålla fingrarna borta från min manligt lurviga kropp, men jag måste ändå be er att ta det lite lugnt. Jag gjorde det för att spara pengar i det långa loppet, inte för att vara sexig. Ni måste tro mig.

Det är lite halvdåligt med ekonomin just nu.

Dels märkte jag att jag i flera månaders tid, ända sen köpte lägenheten, har amorterat alldeles för mycket. Just nu ligger det på 11 400 kr i månaden i avgift + amortering + ränta. Jag går runt, men bara knappt. Och eftersom jag är en prylnörd utan dess like så vill jag kunna köpa något lite dyrare åt mig själv varje månad. Det har jag också gjort, vilket resulterat i att jag bara haft några tusen kvar på kontot när det är dags för ny löning.

Dessvärre så har nollorna på HSB påbörjat autogirot för tidigt, så denna månad hade de dragit dubbla avgifter. 5000 spänn puts väck, som jag måste be på mina bara knän om att få tillbaka.

Nu har jag 200 kr kvar på kontot och tvingats låna pengar av mig själv. Någon som vill förbarma sig, innan jag måste börja spela munspel på plattan som extrajobb?

Jag kunde knappt sova igår natt. Låg och tänkte på allt möjligt. T.ex…

  • Mina ca 10 000 kr i månaden, inkl amorteringar och räntor på lån, jag betalar för mitt boende.
  • Att jag skulle behöva träffa någon flicka som kunde flytta in här och betala en sisådär 2000 av det.
  • Om Huddinge verkligen är rätt ställe att slå sig till ro på. Vill jag bo närmare stan? Vad vill jag?
  • Om jag verkligen trivs med att bo i ett land där man inte kan gå i t-shirt mer än några månader om året.

Missförstå mig rätt; jag älskar min lägenhet, jag har ett tokbra jobb jag trivs med, jag har vänner här. Här i min tvåa i Huddinge har jag skapat mitt liv. Jag har köpt en HD-tv och varenda spelkonsol som finns. Jag har köpt den där TV-bänken jag alltid velat ha. Här har jag gjort mig hemmastadd.

Men det är ju inte utan att det orsakar att jag känner mig smått låst. Jag kan liksom inte ta tjänstledigt från jobbet och plugga. Jag kan inte ta mina sparade pengar och åka till Thailand i några månader. Jag kan inte göra vad jag vill eftersom jag vid 22 års ålder har hissat flaggan och satt upp mitt tält här i Huddinge.

Man lever bara en gång (eller två om man heter James Bond, men det gör ju inte jag). Ska jag spendera mitt liv med att vara låst? Ett tryggt boende och att känna sig hemma betyder väldigt mycket för mig. Men betyder det tillräckligt? Vad vill jag med mitt liv?

Jag fick lägenheten! 25 000 billigare t.o.m, fear my prutnings-skills. Har varit och skrivit på papprena precis. Så nu flyttar jag in i slutet av Oktober. Känns superbra, fast njuta fullt ut kan jag nog inte göra förrän flytten av mitt 100mbit-fiber är klart och allt har gått bra. Jag har frågat ägaren, mäklaren, Bredbandsbolagets kundtjänst och alla säger att det finns. Jag har gjort kollen på deras sida och möttes av texten ”Grattis! Du kan få Bredband 100″… Men ändå känner jag mig inte säker. 100mbit or death. 😐

Och magkatarren börjar gå över. Fast jag tror att medicinen gör mig snurrig i huvudet… Det finns dock risk för att detta är inbillning… Det är nog inbillning.

Ja, vad ska man säga? Det är slut mellan Hanna och mig nu. Exakt vad som hände är väl något mellan henne och mig egentligen, men jag kan säga att vi var ganska olika. Hon är den finaste tjej jag träffat, men jag kan helt enkelt inte vara med nån som inte vill träffa mig mer än på helgerna. Eller kan sätta mig framför allt annat åtminstone nån gång ibland. Jag behöver en überromantiker, som jag själv. Och jag är trots allt ganska stolt över att jag för första gången i livet var ärlig mot mig själv och insåg vad JAG behöver.

Jag tror jag skulle behöva en bisexuell tjej. Inte en butch dårå, utan nån som egentligen vill vara med en annan kvinna (fast inte så pass mycket att det är en manshatare). För jag är klart mer känslosam än genomsnittskillen.

Sen ska jag förmodligen köpa mig en lägenhet. Jag och mor min var på visning idag, och det verkar inte som det är så många andra spekulanta. En tvåa på 65kvm en minut från Huddinge centrum är det iaf. Med 100mbit fiber (det viktigaste). 900 000 kr fattigare blir jag dock, och det är mindre roligt.

Ännu ett glädjeämne just nu är för övrigt att jag äntligen lyckats komma på varför jag mått så dåligt den senaste tiden. Det kanske låter lite larvigt i och med min ständiga hypokondri, ungefär som att tro att man har aids, lepra och cancer i ögat när man egentligen bara är förkyld. Men det är troligtvis magkatarr jag har. En obehagskänsla i magen, smått illamående, uppblåsthet, mättnadskänsla väldigt fort. Allt stämmer (och Breki, kom nu inte och säg att jag har tvådelad magsäck, för då får jag bara onödigt mycket ångest 😉 ). Har känt så väldigt länge, så det känns väldigt skönt att äntligen veta vad det är. Och att det inte är nåt allvarligt. Så i morgon ska jag bege mig och köpa nån mysig medicin så ordnar det sig nog det där.