Nyckelord

Blondinbella

Besöker

Jag har köpt soffa, bit… go’vänner! Den kostade skjortan och femtio, och jag gick ut ur affären alldeles knäsvag.

Så just nu känner jag mig som Blondinbella. Blondindanne. Bloggandes om sitt senaste möbelinköp. Jojo! Det är så det börjar. Sen kommer ni få se dagens outfit, och läsa om hur jag åt lunch på Noppes och hur jag gick ut och mys-shoppade med mina vänninor.

Det får inte ske. Glöm att jag sa nåt!

Jag vet att man aldrig någonsin får skriva ut att folk har varit otrogna för det gör man bara inte… Man gör det inte bara… Det bara är så. Man skriver inte när folk är otrogna. Tidningar gör det inte. Bloggare gör det inte. Det är cotyme. Helt jävla sjukt enligt min mening. Om ett jävla as är otroget så ska man väl fan skriva om det. Ska man skriva om nåt så är det ju om just det. Skvallertidningarna och kvällspressen skriver skit och påhittade saker hela tiden, men när det kommer till nåt väsentligt, då jävlar tar det stopp. Gud, jag vet så många kändisar, företagsledare, kända journalister som pippar vid sidan om. Och som jag gjort det länge. Men det kommer aldrig fram. För det är tabu. Man bara gör det inte. Fjantigt. Idiotiskt. Vill inte jag veta om min kille är otrogen? Jag vill hemskt gärna att det ska vara tapetserat på varenda jävla löpsedel i hela landet om han är det. Såklart. Jag tror att de flesta vill det. Eller kanske inte. Det är väl annorlunda när det finns barn inblandade. Barnen ska ju inte behöva bli retade på dagis för att deras mamma eller pappa ligger med nån annan än mamma eller pappa. Det är sant. Det kan jag förstå.

Men nu råkar Sveriges största bloggerska inte ha några barn, och dessutom så målar hon upp bilden av sig själv som Miss Perfect, så då är det ännu roligare att informera er om att hon varit otrogen mot sin storsdadspojke. Japp detta är fakta. Det är inget rykte. Jag har fått informationen direkt från källan så det är inget rykte. Eftersom jag inte vill vara den som skvallrar eller förstör ska jag inte berätta vad han heter, var han jobbar, hur han ser ut, eller vad hans flickvän heter. Det kommer jag inte att göra så det är inte någon idé att ni tjatar. Jag kommer inte att berätta mer om den här saken. Men visst är det väl för lustigt. Hon bantar inte, hon dricker inte alkohol, hon röker inte. Hon lever det perfekta livet i ett vitlaserat hem på Karlaplan, Svensk bondromantik kallas det för om jag minns rätt, hon engarear sig i diverse hjälporganisationer, hon tar med släkt och vänner på premiärer, hon driver Aktiebolag, hon betalar sin skatt hon har en assistent. Och hon knullar vid sidan om.

… skrev Katrin Zytomierska på sin blogg. Tydligen har Blondinbella varit otrogen med någon annan stureplansnisse, vilket hon såklart dementerar på sin blogg. Nu är Katrins inlägg borttaget av hennes chef, men allmänhetens intresse förblir väckt.

Jag tror egentligen att jag struntar i om det är sant eller inte, eftersom jag avskyr dem båda två. Ljuger Katrin så är hon ju rökt för all framtid, åtminstone i trovärdighet. Och har fröken Bella varit otrogen på riktigt så är det underbart roligt det också. Sveriges präktigaste donna har i så fall gjort bland det fulaste man kan göra, och spräckt en seglivad bubbla om hennes och Nils perfekta förhållande.

Ja… Alltså förlåt. Jag har sålt mig till bloggdjävulen, mer eller mindre. Jag har blivit Blondinbella. Blondindanne. Fyfan.

Det är ju faktiskt så. Det är på modet att ha frågestunder i alla bloggar. Blondinbella har det, alla på 1000apor har det. Och ja, jag tycker att det är lite larvigt. Som om man utgår från att folk är intresserade av ens person. Men å andra sidan, man utgår väl alltid något sånt om man överhuvudtaget har en blogg? Jag antar inget sådant så överdrivet mycket (tur att vi har Jantelagen här i Sverige). Jag har bara ett i närmast sexuellt intresse av att svara på frågor. Jag tycker det är asroligt. Svara på frågor och vara med på bild, sånt tycker jag är roligt. Och det brukar inte folk tycka är roligt, vad jag vet. Men jag gör det.

Men ja. Nu gör vi detta som ett test, för att se om det ens finns någon tillstymmelse till intresse. Vad tycker ni? Ska jag köra nån sorts frågestund där man får fråga mig vad som helst, eller blir det överdrivet larvigt?

[poll id=”6″]