Nyckelord

betalning

Besöker

… på att jag antingen håller på att bli gammal eller utveckla Alzheimers visade sig idag. Jag köpte lunch på det lokala fiket, där jag köper lunch flera gånger i veckan. Inga konstigheter alltså.

Köpte mig en redig macka och skulle sedan betala den, som så många gånger förr. Stack ner kortet i läsaren, som så många gånger förr. Men idag tog det emot. Jag fick forcera ner kortet. Dessutom kändes det som att det gick ner något djupare än vanligt, jag vet inte riktigt varför.

Det sämsta var nog att kortläsaren inte reagerade överhuvudtaget. Det hände ju ingenting! Jag skulle precis säga ”Vad faan vad den var trög” när jag insåg mitt eget misstag.

Daniel Werner, mental ålder 83, hade med våld tryckt ner kortet uppochned.

Vilken extremt händelserik dag! Jag vet knappt var jag ska börja, men nu börjar jag ändå:

Först var jag i matvaruaffären och handlade lite vadderade kuvert för att skicka diverse traderavinster i. Hos posten får man ingen kasse att lägga kuverten i, så jag var tvungen att köpa en sån för egna pengar. Och det känns alltid lite utvecklingsstört att bara köpa en kasse för en och femtio, så jag köpte en julmust också. Sen föll jag för affärens trick, att placera småsaker precis vid utgången, så jag plockade på mig någon sorts ask med torkade bär eller något. Funderade inte så mycket på vad som var i, det kunde ju varit avföring så vitt jag vet, men det lät gott.

När jag skulle betala asken med avf… bär, så uppstod det problem. Den hade inte någon som helst streckkod. Affären har nämligen en sån där självhjälpshistoria, så man får ju scanna sina egna prylar. Hur som helst fick något slags biträde hjälpa mig att trycka in koden manuellt. Det verkade dock bli aningen fel.

Lite magstarkt för min smak. Jag ropade tillbaka nissen, och sen blev det rätt.

Sen gick jag på McDonalds och handlade middag. Ja, sån är jag. Där var de drabbade av en enorm driftstörning. En riktigt ruskig historia. Fantan var slut! Tjejen i kassan frågade om jag ville ha Fanta exotiska frukter istället, varpå jag svarade ”Nej fy fan”. Inte kunde hon veta att jag groggade med det när jag var 19 år, och inte har kunnat dricka det sen dess.

Och just det, en sak till. På vägen hem gick jag förbi en tjej. Våra blickar möttes en kort stund. ”Hej” ropade hon, och lagom till att jag lyckats processa det faktum att hon möjligen kan ha sagt till mig eftersom hon trots allt tittade på mig, så hade vi båda gått skilda vägar. Spännande.

Hur var er dag, kära läsare?