Nyckelord

Alkohol

Besöker

Nu har tydligen City Gross börjat sälja alkohol, vilket Systembolaget tycker är skandal. Herregud! Moralpaniken är total! Just nu står de i debatt från Almedalen och förklarar att det är viktigt att all alkohol säljs via dem, eftersom det finns tusentals barn som lider av att deras föräldrar dricker för mycket, och genom att de har monopol kan de säkerställa ett ansvarsfullt drickande.

Kanske den största mängd skitsnack jag hört sedan bajamajan uppfanns. SJÄLVKLART vill Systembolaget ha monopol, så de får roffa åt sig så mycket pengar som möjligt! På vilket sätt menar de att de kämpar för mer ansvarsfullt drickande? För att de slänger ut en reklam nån gång om året, där de meddelar att det är dåligt att köpa ut till sina barn? Sätt en vit lapp på förpackningen istället, precis som på cigaretter. Problem solved!

Systembolaget är ganska strikta vad gäller att låta märkbart berusade personer handla hos dem. Men detta tror jag nog att City Gross också kan fixa, de får väl ha vakter som kan avvisa personer. Jag menar, klarar KROGARNA av det så kan väl vilken hillbilly-dräng som helst göra det.

Det är inte så att jag vill promota alkohol; jag är ju själv praktiskt taget nykterist. Men det stör mig när Systembolaget inte kan berätta vad det egentligen handlar om.

fyllo-asfull-somnat

Jag kanske har Aspergers syndrom eller något, men jag har aldrig fattat det här med att festa utan att ha en anledning. Jag fattar bara inte grejen. Hur kan vissa människor ha som största intresse att gå ut flera gånger i veckan, och sen bara dricka en stor mängd alkohol?

Jag fattar inte det roliga med det. För mig är festande nånting man gör när man ska fira något. När man tagit studenten, när man fyller år, när man vunnit på lotto, eller när man varit med om sin första trekant. Inte för att fira att det är helg.

Newsflash: Det är för fan helg varje helg!

Igår, på pendeltåget hem, satt det tre fjortiskillar och drack alkohol. De tjoade och tjimmade. ”PANG” lät det plötsligt. Jag ryckte till och tittade vad det var, och såg att en ölflaska åkt i marken och nu rullade mot ett hörn vid dörrarna. Jag knöt näven i fickan, men det var inte som att jag hade gått fram och skällt ut dem.

Nåväl. Jag tänkte inte mer på saken. Förrän efter några minuter, då det inträffade en sak som skulle få mig att visa ett oanat hjältemod. Flaskan som tidigare rullat runt hade nu fastnat precis vid dörren, så den gick inte att stänga. Jag satt och tittade på hur pendelföraren förtvivlat (antar jag, han eller hon satt ju i sin kur så jag såg ingenting, men jag kan ju ana hur denne slet sitt hår i stor ångest) försökte stänga dörrarna och fortsätta färden mot mitt hem. Men icke.

Till slut gick jag fram och tog bort flaskan, kastade ut den på perrongen, varpå dörrarna stängdes och vi började rulla vidare. Jag gick och satte mig igen, och väntade nästan på applåder (som aldrig kom). Och det var då jag kände det. Det som Karl-Bertil Jonsson så vackert säger på julafton.

”Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse, och är den grund varpå samhället vilar.”

Var på det lokala kebabstället idag.

Jag:  Hej! En kebabtallrik med pommes, och två Sprite tack.
Kebabgubbe: *plockar fram EN sprite*
Jag:  Jag kan ta TVÅ Sprite.
Kebabgubbe: Oj oj oj… Törstig idag?
Jag:  Javisst serru! *gör reflexmässigt en extremt töntig dricka-gest*
Kebabgubbe: … Eller ska du ha till groggvirke?
Jag: Haha, nej, inget sånt.
Kebabgubbe: Du kanske kör en vit månad?
Jag: Jag kör ett vitt… liv, faktiskt. Nästan i alla fall.
Kebabgubbe: Jaså? Det låter hur bra som helst.
Jag: *bittert* Nja…

I fredags var jag ute med jobbet. Vi skulle hitta på något skoj, eftersom det var konsulternas sista dag. De har fått gå pga omstruktureringar i vår grupp.

Så vi var på Underbara Bar, någonstans på söder (jag har inte och har aldrig haft något lokalsinne). Där förtärdes goda rätter; själv åt jag oxfilé tournedos med potatisgratäng. Himmel vad gott det var! Efter det började drickandet. Mina kollegor beställde in den ena drinken efter den andra; de hade ett system där en kollega beställde in drinkar till alla, sen var det kollega nummer tvås tur, osv. Jag smakade på alla, och inte en enda var god. Speciellt vidrig var den som hette ”Lucifer” – den smakade gammal spya.

”Nähej, här blir det inga barn gjorda” sa jag och beställde in en lakritsshot. Den första av många, var det tänkt. Tyvärr hade bartendern en skev syn på lakrits, så det jag fick smakade tandkräm med en svag salmiaksmak. Fy fan! Jag smakade lite, höll på att kräkas över hela bordet, och gav sedan bort den. Där gick 86 kr åt fanders. Snart beställde jag in en sambuca istället, efter tips från mina kollegor att det skulle kunna vara något för mig. Fy satan. Den smakade lakrits, fast var så söt att jag nästan svalde mitt eget ansikte på kuppen. Sambucan hällde jag i resterna av min cider, i hopp om att det skulle bli drickbart. Resultatet? En odrickbar cider också. Jaha, ja.

Sen gick vi vidare, gänget och jag. Tvärs över gatan faktiskt, till Carmen. Ett helt okej ställe faktiskt. Allt utan hög dunkadunkamusik är bra grejer enligt mig. Jag beställde äntligen in en Smirnoff Ice, det enda i spritväg som är GOTT. Sen satt vi där och snackade ett tag, innan vi gick till nästa ställe.

På väg dit hände det som alltid händer när jag är ute, och har druckit lite alkohol. Jag blev sjukligt trött. Ögonen gick knappt att hålla öppna. Så jag och några till for mot hemmet per pendeltåg. På pendeln tänkte jag samma tankar som jag alltid gör när jag varit ute. Det var absolut trevligt att umgås med kollegorna lite, men krogen kommer aldrig att vara min grej. Folket på krogen kommer aldrig att vara min typ. Och själva berusningen kommer aldrig att vara något jag tycker är roligt.

När jag kom hem gjorde jag det som är det absolut bästa med att vara berusad. Nej, ingen onani, utan fyllekäkande! Jag stoppade i mig en kebabtallrik trots brakmiddagen bara timmar tidigare. Det  satt fint.

Morgonen efter vaknade jag inte bakis, men däremot med magont pga det sena intaget av kebaben. Magont, och med en känsla av att jag aldrig mer ska gå på krogen. Det gäller att komma ihåg det den här gången.