Kategori

Tankar

Kategori

Sånt där som ockuperar ens ack så sjuka sinne.

I natt drömde jag. Jag drömde att mamma hade fått för sig att köpa mig en lägenhet. Trots att jag redan har en. Så vi var och tittade på en tvärs över gatan. Det var tydligen fyra kubaner som bodde tillsammans i en etta. Mamma skulle lägga handpenning på 320 tusen kronor, och viskade att max vad hon hade tänkt sig var 550 000. Hela lägenheten var som ett loft med panoramafönster längs hela långsidan, och under loftet hade jag tydligen sett att allt var söndersprucket. Men jag vågade inte säga nåt, så plötsligt hade jag blivit bjuden på en lägenhet för 320k, där jag sedan bodde med en katt någon granne inte ville ha och hade ställt ut i trapphuset.

Jag drömmer konstiga saker. Dagens sanning.

FAAN vad trött jag är på dessa eviga Schulmans. Alex Schulman med sin fina blogg där han är elitistisk och klankar ner på alla oss Untermenschen som inte vill, kan eller har råd att spruta en flaska skumpa över ett gäng blonderade golddiggers på stureplan.

Men okej. Jag kan leva med att Alex Schulman finns. Två Nepresol och en treo, då går det. Men nu såg jag att tvåa på blogglistorna, vem är det om inte Calle Schulman! Apan som inte gjort nåt vettigt i sitt liv, utan halkade in på ett bananskal när brorsan blev känd för att vara sveriges vidrigaste bratwannabe. Då ska lille Carl också ha blogg, som bara blir populär pga släktskapet i fråga. Sen dess har det varit röda mattor och båtbyggarprogram på TV4+ in i absurdum.

Självklart har jag inga belägg för hur de är som personer, allt är baserat på att de är linslöss och var dryga en gång i Fredrik Virtanens (som för övrigt också är en hemsk ”proffstyckare”) talkshow för länge sen. De kanske har botat cancer och räddat bergsgorillor ända fram till nu. Men om de ska slänga skit på andra så ska jag fanimej slänga tillbaka det på dem.

Nej, nu var det väldigt mycket aggressiv ton här. Egentligen är jag snäll och tycker om att ligga tätt intill och pussas. Wee! 🙂

Härom natten sov jag jättekonstigt. Jag fann mig själv med att jucka mot kudden typ tre på natten. Sen minns jag att jag undrade varför jag inte sov istället, och därefter somnade jag. Skumt.

Men hur som helst, apropå det har jag drömt väldigt konstiga saker på sisone. Några nätter tidigare drömde jag att jag rökte på tillsammans med min morbror. Minns inte så mycket mer än att man tydligen rökte några konstiga bambuskott och ingen visste hur många man skulle ta.

Sen natten innan det drömde jag, för andra gången kan tilläggas, att jag var tillsammans med chefen. Men hon gjorde något så jag blev svartsjuk. Då hämnades jag. Inte genom mordbrand, inte genom kidnappning, utan något mycket mycket värre. Jag stängde ner hennes ADSL-tjänst via våra system här. Men sedan ångrade jag mig, men då hade nedtagningen redan beställts och tekniker redan varit ute och kopplat ner anslutningen. Chefen var inte glad då hon nu inte hade något att göra, eftersom bredbandet inte fungerade. Jag erbjöd mig att hon kunde vara hos mig och surfa, men jag vet inte hur det blev med det.

Där har ni drömtolkare något att bita i. 😉

Åter igen drömde jag någon märklig mardröm som jag inte vaknade med ett ryck av. Denna gång handlade det om mutanter typ. Jag minns inte så mycket av drömmen, då jag inte orkade skriva ner allt så fort jag vaknat, men det utspelade sig på mormor och morfars land. Ett gäng människor slukades av nån slags radioaktiv sand. Så jag, min morbror och diverse andra jag inte vet vilka de var försökte gräva fram dem. Jag minns att det enda jag såg var en muterad arm där tummen satt ungefär vid armvecket. Så kravlade de sig upp ur sandhögen en efter en, vanställda till oigenkännlighet. Och onda. Minns att de jagade oss genom nåt gammalt industrikomplex.

Usch.

Idag hämtade mamma och Bengt mig, och vi hälsade på mormor och morfar på landet (coincidence? I think not). Morfars batterier håller på att ta slut. 92 år gammal är han, så det är ju rätt naturligt. Men det är jobbigt att se; nu blir han trött efter att ha varit nere på dass liksom. Det är kanske 30 meter. Men det blir väl så antar jag. Jag är iaf glad att det inte är som med farfar de sista åren. Alzheimers. Inte roligt.

Sedan följde jag med mor hem till Strängnäs. Där inmundigades fläskkarré, färskpotatis och den obligatoriska bearnaisesåsen. Efter det hjälpte jag dem att klara två bossar i Zelda Wind Waker och Ocarina of Time.

Hoodiladi hoodiladi hoppsan en sån dag.

Märklig dröm nyss. Jag brukar inte drömma så pass otäcka saker faktiskt. Dock var det inte en mardröm, vaknade som vanligt. Tror jag blivit immun, blir aldrig rädd oavsett vad jag drömmer. Men såhär i efterhand var det lite läskigt. Enjoy.

Jag är på en flygplats med någon som verkar vara min bror (märkligt eftersom jag inte har någon bror i verkligheten). Plötsligt kommer en mörkhyad, ganska lång man som inte verkar kunna svenska så bra och frågar var gate 15 ligger. Vi går ut genom ett par luftslussar direkt till flygfältet där alla flyg står uppradade med såna där mobila trappor utanför. Och vid varje flyg står en liten skylt med gatenummer.

Jag vet inte varför, men jag börjar ana oråd av någon anledning. Det känns som att mannen vill mig något ont, och jag tror att han vill dra med mig in i ett plan och kidnappa mig, och sedan ta med mig till sitt hemland. När jag fått de känslorna säger jag att gaten ligger lite längre bort och pekar mot flygfältet, och börjar sedan gå tillbaka. Men mannen vill att jag ska visa, och håller fast mig. Min bror är inte i närheten just då men verkar ha sagt till en flygplanstekniker som jobbar där vad mannen försöker göra. Teknikern står en bit bort bakom ett stängsel och drar igång en strömbrytare, och plötsligt har den onde mannen två stycken slangar i vardera underarm. Det pumpas in vatten i den ena och elektricitet i den andra. Fråga mig inte hur det fungerar, men på nåt sätt blir hela mannen elektrisk utan att steka honom. Extrem tortyr som inte dödar så fort, typ. Hans kropp börjar blinka gult och blir lealös som om den saknade skelett. Han skriker högt.

Efter ett tag stänger flygplansteknikern av strömmen och vattnet igen. Mannen går ned på ett knä och dricker plötsligt lite ur en kaffekopp (som inte fanns i hans hand tidigare), samtidigt som han säger: ”era jävlar… Jag kommer bara sitta här och”… Mer hinner han inte få ur sig innan strömbrytaren slås igång igen. Kaffet börjar brinna i munnen (jag vet inte hur) och mannen säger något i stil med ”titta, nu brinner det också”. Strömmen stängs av, mannen reser sig och börjar gå mot mig och min bror i rask takt. Strömmen slås då på igen och han faller i armarna på min bror, som i sin tur bara försöker putta bort honom (det verkar dock inte som att han blir påverkad av elektriciteten på något sätt). Mannen kräks blod, och ramlar framlänges på marken. Det rinner blod och något gult jag inte vet vad det är från hans näsa och mun. Drömmen slutar med att teknikern anser att mannen fått nog. Han sitter vid honom och undrar hur det är, och mannen dras iväg av vakter för att förhöras.

Jag sitter här och skrattar för mig själv, denna påskafton till ära. Anledningen är ganska töntig egentligen, men jag hade tråkigt och googlade runt lite. Hittade affärer som säljer kläder i inte X-Large, inte XXL, Inte 3XL… Utan 16XL!

HAHAHA! ”Ja hej, jag behöver en tröja i XXXXXXXXXXXXXXXXL. Vet du var närmaste McDonalds ligger förresten, har inte ätit på tre minuter nu.”

Visst är det synd om de som är överviktiga, många har ju sånt där genetiskt. Men ändå, för helvete. 16XL. Det är ett bröstmått på över två meter! WTF! Borde inte en normalt funtad människa tycka att ens liv gått helt fel när man måste köpa kläder där de tvingats göra prislappen större för att alla X ska få plats?