Kategori

Blogg

Kategori

Allt som hör till denna fantastiskt fantastiska blogg.

Igår Lördag såg jag att jag hade det lägsta besökarantalet på månader. MÅNADER! Det var typ hälften så många som vanligt.

Så… Varför? Varför gör ni så? Varför hatar ni mig? Är jag inte rolig längre? VA?! ARE YOU NOT ENTERTAINED?! Fyfan. Jag trodde bättre om er. Jag trodde vi hade nånting VACKERT tillsammans. Men okej. Bra. Då vet jag. Då vet jag var ni står. Kul. Det ska jag komma ihåg. Fine. Mmmhm. Oj så skoj.

Och förresten, jag fejkade varje gång vi låg med varandra. *smäller i dörren*

HERREGUD, hörni. Nu var det nästan ett år sedan den senaste frågestunden. Därför bestämmer jag, som envåldshärskare och tyrann av den här bloggen, att vi helt enkelt kör en ny! Ställ alla era nyfikenheter i kommentarsfältet, så kommer jag att svara på alla (relativt seriöst ställda) frågor i en videoblogg sen! Det vore väl sinnessjukt roligt? Erkänn!

Och bara en friendly reminder: Om jag inte får så många frågor så finns det en stor risk att jag blir extremt deprimerad, går i barndom och kissar ner mig, så ni kan väl göra vad ni kan för att det inte sker? Okej? Okej!

… Rädda sig den som kan!

danielsbloggsuger

Det som står klart är att mitt nästan dumdristigt självutlämnande inlägg om avföring inte passar alla. Jag vill därför passa på och be om ursäkt inför er som kan ha blivit upprörda och kränkta. Det var blott ett naivt försök att skapa någon sorts igenkänningshumor, och nu vet jag bättre. Tack, Anne, för din klarsynthet!

För andra som vill passa på att överge det här sjunkande skeppet som vanligtvis kallas ”min blogg” så kan man då alltså istället byta upp sig till Micaelas blogg. Mycket nöje!

… för nu har jag nämligen lyckats! Japp, ni gissade rätt: Jag har lyckats överträffa mig själv i att skriva tråkiga inlägg. Ett inlägg om russin i barnmellanmål?!

För övrigt börjar en obehaglig känsla sprida sig i kroppen. En känsla av att det, efter kommentarssystembytet, inte GÅR att kommentera på den här bloggen. Ja, så måste det ju vara, eftersom ingen skriver något. Jag vet inte ens om någon läser. Det kanske bara är Google-bottar. Jag kanske egentligen är helt ensam, och bara för en textmässig monolog med mig själv.

Hallå? Syns det här? … Hallå? … HALLÅ?!?!!

Lite bloggdeppig såhär en söndagkväll.

Nu har jag varit en så duktig pojke så, och bloggat flitigt. Mycket beror väl på annonserna tror jag. Jag vet, de är säkert störande, men tanken på att jag får nånting för bloggandet är ju lite motiverande. Det är bara det att… jag har ju tamejfan inga besökare! Varför inte? Min blogg är rolig! … Eller?

Jag vet inte riktigt… Det är ju svårt att få besökare till en personlig blogg om egentligen ingenting, om man inte är helt unik. Men ptja, det är jag ju kanske inte. Jag är rätt vanlig, förutom att jag berättar om saker andra inte skulle berätta, som mina bestyr med blue balls. Är inte det unikt då? VA?!

Jag vet inte riktigt. Kanske finns det ingen plats för Daniel Werners blogg. *ser lidelsefullt mot himlen*