Wow, nu har den kommit. 25-årskrisen. I all sin prakt och med brännande ångest… Eller jag vet inte. Men ikväll känns det verkligen påtagligt.

Som vanligt är det detta gissel till Facebook som orsakat det hela. Jag såg precis att min barndomskompis, som är lika gammal som jag, har gift sig! Han har fucking gift sig! Självklart unnar jag honom detta, och jag är glad för deras skull, men ibland slår det en verkligen att barndomens dagar är borta. Vi blev vänner bland de första dagarna på dagis, och hängde sen ihop i över tio år innan vi gled ifrån varann efter gymnasiet. My god. Jag bajsade på mig hemma hos honom när jag var sex år, och fick låna hans mjukisbyxor. Nu har samma kille varit tillsammans med sin tjej i ett gäng år, och häromveckan gifte de sig alltså.

Och vad har det blivit av mig? En neurotisk, ohälsosamt bitter ung man, som lider av social fobi och inte längre kan äta mat bland folk. Som är trött dygnet runt, bara blir fetare, och inte kan behålla en flickvän längre än ett halvår. Dessutom har mitt World of Warcraft-konto blivit hackat.

Sen finns det såklart olika sätt att se på det hela. Jag har ett riktigt bra jobb, stor bostadsrätt, pengar på banken och en ansenlig samling Star Wars-lego. Men ibland tröstar det föga.

4 kommentarer

  1. Nejmen, av alla anledningar du skulle kunna få en kris över tycker jag VERKLIGEN inte att giftermål är något att fussa över. Om jag var du skulle jag korka upp en flaska champagne istället och fira.. att han är lycklig och att du slipper.

    (Hmm.. märks det kanske lite för mkt att jag är emot äktenskap? Aja.. xD)

  2. Skjut/spräng/flå mig gärna om jag har fel, men resulterade inte Chans eller Bajs-tävlingen i en ny flickvän?

    • Daniel Svara

      Jag måste nog spränga dig då, för inte tusan blev det nåt sånt inte. :O

  3. Det var ju en som svarade "ja – absolut"! Men du kanske har gjort slut? Eller är det lite silent treatment och spela svårfångad som gäller? Varför valde du sprängning?

Skriv ett par väl valda ord vettja!