Arkiv

november 2009

Besöker

Mitt stora bloggbökande de senaste dagarna (nu ser det ut som det ska göra igen, right?) har förstört lite bloggportalsfunktioner för mig, vilket gör att bloggen inte syns så mycket längre. Det ska dock fixas, och vet ni vad? När allt är igång och fungerar så ska jag bjuda på en TEASER från min bok! Ja det stämmer, den är uppe i 20 sidor nu, så ett rungande ”HA!” och en loska i ansiktet på er som inte trodde på mig.

Tack för Din fråga Thomas! Självklart strävar vi här på Daniel Werner AB efter att lyssna på Dig som kund. Din åsikt är värdefull för oss! Det är just därför som vi under det senaste året har lanserat många spännande tjänster som just Du kan tänka på medan Du smeker Dig själv i badkaret.

Eh.

Nä okej, så var det kanske inte. Men jag såg de nya OLW-chipsen när jag var i affären och skulle köpa dagens sexpack cola, och tänkte att det kunde bli ett kul blogginlägg där jag verkligen lobbar för att ni alla ska smaka denna gudamåltid av gudamåltider. Men… det blev inte så. Jag ska här berätta varför.

OLWs Sourcream & Bearnaise-chips är alltså det senaste. Det som alla coola quarterback-killar äter, och alla snygga cheerleader-tjejer äter och sedan kastar upp på toaletten när ingen ser. Äter man inte OLWs Sourcream & Bearnaise-chips så är man helt enkelt en lite sämre människa, som förtjänar att slås ihjäl med en spade på stadens torg. Detta ville jag inte vara idag, så tillsammans med colan blev det alltså en påse av ovan nämnda snacks.

När jag kommit hem och ätit klart kvällsmaten i min ensamhet (jag hoppas att ni ser framför mig hur jag sitter vid ett bord och snyftar medan jag äter, med endast ett stearinljus som sällskap – gärna med lite sorgsen fiolmusik till också) öppnade jag förväntansfullt påsen. Mina ögon riktigt lyste i natten, och lite dregel befläckade ena ärmen på min skjorta.

Men glädjen utbyttes snart i total sorg. Jag förde ett chips till munnen, och snart var hela härligheten däri (sluta tänk snusk hörni). Men… Chipsen smakade… Som ankfjädrar doppade i lapskojs? Som snömannens penis? Som man kan tänka sig att ordet ”klägg” skulle smaka? Som ett brutet näsben inbakat i ansjovisdoftande mördeg med två smörslungade tändstift på en spegel av pensionärsurin med bara en touch av hundfrenulum. Nej, ingetdera. Värre. Chipsen smakade precis som vanliga Sourcream-chips. Kanske med en liiiiten eftersmak av någon sorts sötma, men annars ingen skillnad. Ingen bearnaisesmak här inte.

Jag känner mig lurad. Förd bakom ljuset. Jag vet inte riktigt vad jag ska lita på här i världen längre. Om inte chipssmakerna stämmer så vet jag inte vad som gör det.

Fy fan. Nä, OLWs Sourcream & Bearnaise-chips får endast 7 Katerina Janouch i betyg. Mycket dåligt.

Haha! Jag trodde aldrig att jag skulle hitta en bild på det här spelet, som tidigare bara fanns i några vaga minnesbilder från en reklam på barntrean när man var sju-åtta år. Men här är den. ”Ring around the nosy” heter den tydligen på engelska, och går ut på att barn iförda elefantmasker ska plocka upp ringar med hjälp av masken.

Vad heter den på svenska tror ni?

… Wait for it…

SNABELKALAS!

Kommentarer överflödiga. 😀 😀 😀

Nu sprängas tusen telejack…

Grattis, Tre. Ni lyckas gång på gång på gång på gång på gång på gång på gång på gång skapa de absolut värsta reklamerna som går på TV. Över min döda kropp att jag nånsin byter till er. Jävla muppar. *spottar Tre i ansiktet* 🙂

7350048280043Potatischips med smak av tång och havssalt

Våra chips är gjorda i Sverige på Kravmärkt potatis och solrosolja som gör chipsen underbart krispiga.

Till potatisen goda smak har vi tillsatt tång, viltlök, rosépeppar och havssalt för att förhöja dess fräscha och smakrika karkatär.

Så sjukt äckliga. Hårda chips med en bismak av något som man inte ens skulle ge till sin hund.

Dessutom kände jag ingen smak av tång nånstans. Varken rörtång, hovtång eller avbitartång. Däremot smakade det väldigt mycket alger, och det var äckligt.