Arkiv

juni 2008

Besöker

Den här veckan har det varit ganska tätt med bra spelreleaser, så undertecknad har varit nere till posten åtskilliga gånger och hämtat ut saker. Jag behöver inte ens visa leg längre.

Metal Gear Solid 4 – Guns of the Patriots
9/10
– Jag är mucho nöjd. Lite besviken över att de tagit bort en hel del smygarmoment, men liksom… Grafiken, kontrollen, känslan, vapnen, bovarna.

Guitar Hero – Aerosmith
3/10
– Aerosmith är inte ens bra. Och utöver deras låtar är det mestadels skitcovers på låtar ingen känner igen. Sen imponerar det ju inte att det är exakt samma gränssnitt som i Guitar hero 3, bara med andra färger. Inte heller att det är laddningstider på 20 sekunder på sina ställen. Skulle fått en tvåa om jag inte fått med en ny gitarr… Som jag kan använda till Guitar Hero 3.

Super Smash Bros Brawl
8/10
– Najs. Kontrollen känns fortfarande lite oprecis och leksaksaktig (vilket gjorde att jag nyss bröt itu en plastkniv i ren frustration), men grafiken är fin och det finns hur mycket som helst att låsa upp och upptäcka. Two thumbs up!

Det är lite ont om vänner just nu. Visst finns det några – jag dissar inte er jag har – men de är inte alltid tillgängliga. Det är mest på MSN om kvällarna det saknas en riktigt nära kompis man kan prata om allt med. Men men… Jag kanske bara har mig själv att skylla, jag har tidigare inte varit världens bästa på att ta tillvara på de i min närhet. Och det slår tillbaka på mig själv nu.

I natt drömde jag sådär konstigt igen.

Jag skulle tydligen byta lägenhet med mormor. Mormor skulle flytta ut på landet, jag skulle ta hennes lägenhet i stan, och min morbror skulle flytta in i min gamla lägenhet. Så var det. Så i drömmen var jag och inspekterade min nya boning.

Och… Planlösningen var väl sådär. Det fanns ett stort vardagsrum och ett stort sovrum, men var fanns toaletten? Jo, överallt. Det fanns en toalett mitt i vardagsrummet och en toalett vid fotändan av sängen. En tredje toalett råkade jag även hitta bakom en dörr i något rum. Sen fanns även själva badrummet. Där fanns åtminstone tre toaletter till, en mur av toaletter, bidéer och handfat fick trängas på 3x3m, och i mitten fanns någon halv kvadratmeter där man kunde stå och se sig själv i spegeln. Man fick kliva över allt annat om man skulle dit. Märkligt. Jag måste varit väldigt kissnödig i natt.

Dessutom hade lägenheten världens konstigaste balkong. Man gick ut på balkongen, så gick där en trappa till en ännu mindre balkong ca tre meter ut över gatan. Inte bra för min höjdrädsla.

Jag måste bara fråga… Varför har man lagt till engelskt tal i tunnelbanan? Nu säger rösten ”next stop”. Visst har vi många turister och folk som inte kan svenska så bra i vårt land, men liksom… De tror inte att de engelsktalande personerna är så pass smarta att de förstår att ”Nästa: Skarpnäck” betyder att nästa station är just det namn som de säger i högtalarna och som står på den rullande texten?

Det är ju trots allt rätt osannolikt att rösten skulle säga ”Ja hejsan, det är absolut inte SKARPNÄCK som är nästa station så gå inte av om ni ska dit. Vi kommer att säga vilken nästa station är om en stund, men inte nu. Så anledningen till detta onödiga meddelande är bara att göra er uppmärksamma på att Gula Sidorna finns på internet.”

Jag tycker ibland att det är ganska kul att läsa kontaktannonserna i diverse tidningar, denna gång blev det Mitt i Huddinge. Gratistidningen som inte går att bli av med och som utan mellanhänder går till pappersinsamlingen. Fast nu var jag hos mormor, så det fick bli en dos Mitt i Huddinge trots allt. Det fanns ett gäng fina annonser där.

”Man 45 år i västerort söker svart, kurvig kvinna. Har bil, jobb, övervikt, ser OK ut. Intressen dans och kultur, stillsamt familjeliv.” (Oj, mannen som har allt. Han har BÅDE jobb och övervikt!)

”Hej! Jag är en kille på 45 år, eknomiskt oberoende. Söker kramgo, snäll, söt tjej 18-35 att bilda familj med. Har alla intressen som finns.”

”Hej! Jag är en kärring 64 år som är 17 i huvudet. Älskar att resa.”

”Hej! Svensk kille på 44 år, normalbyggd, söker kille/man som bejakar sin kvinnlighet. Endast seriösa svar.”

”Tre pensionerade systrar med eget boende nära varandra på Malma. Behöver hjälp med hammare, spik, pensel och spade. Allt-i-allo?”

Den sista tycker jag är rätt rolig. Den stod under ”vänner sökes”. Inte ”hjälp sökes” eller ”hantverkare sökes”. Let me get this straight, tre snåla tanter som inte tänker anlita någon utan istället tror att de kommer att kunna hitta en Martin Timell som mer än gärna gör alla deras sysslor gratis? De får nog gå med i amish-folket.

Se även mitt detta gamla inlägg för annat skoj i kontaktannonsvärlden. Och nej, jag är inte medlem på spraydate längre så ingen behöver undra.

Jag jobbar då alltså som ”kundtjänstmedarbetare vid 2nd line tech support” som det så vackert står på anställningsavtalet. Detta betyder att det är jag som får in alla felanmälningar där djupare felsökning eller systemåtgärder behövs. Så om du ringer till kundtjänsten (1st line) och de inte kan lösa ärendet utan måste lägga iväg det till tekniker, så är det alltså jag eller någon annan på 2nd line som kommer att lösa det och ringa upp dig.

Jag trivs jättebra med mitt jobb, men tyvärr finns det ett störande moment som jag tvingas ha nära kontakt med. Kunder kallas de. För att demonstrera hur jag har det tänkte jag dra några citat som är extremt vanliga när man pratar med de små änglarna.

”Men kundtjänsten lovade att det skulle vara löst igår!”

De gjorde det va? Kundtjänsten har ingen aning om hur snabbt vi jobbar. Och de har ingen aning om hur lång ärendekö vi har. Och de har framför allt ingen aning om hur man löser felet.

”Det kan inte vara fel hemma hos mig, det har ju fungerat förut!”

Jaa… Utrustningen på telestationen har också fungerat förut, så det kan inte vara fel på den heller.

”Jag har mitt företag på uppkopplingen och förlorar 30 000 kr per sekund som det ligger nere!”

Osis att kunden valde ett privatabonnemang då. Det finns företagsabonnemang med garanti att tekniker är på stationen inom någon timme, men det kostar såklart mer. Och det var kunden för sniken för.

”Jag kan inte vänta mer nu, jag vill säga upp detta direkt!”

Okej, så kunden säger hellre upp allting, får vänta 10 dagar på urkoppling ur stationen och 3-5 veckor på inkoppling hos den nya operatören, istället för att vänta två dagar och få detta löst? Smart… Många kunder verkar vilja säga upp abonnemanget för att hämnas att det blivit fel. Självklart gäller det att hålla kvar kunderna, men jag blir ju inte direkt deprimerad och vill hem och ta gift om den kunden lämnar oss.

”Vad var det som var fel?”

Min favorit. ”Naaae du vet, det var fluxkondensaaaatorn va, den hade ju havererat totalt” (skall sägas med Sudden-stockholmska). Kunderna förstår i 99,98% av fallen ingenting, men ändå vill de veta. Vad ska jag säga, att jag var tvungen att hårdställa g.dmt som signaleringstyp på porten för att kundens modem bara ville synka upp i ansi? Nä. ”Ett systemfel” eller ”en tillfällig störning”.

”Det låg nere i tre dagar, jag vill ha ersättning!”

Självklart får kunden sina pengar. ”Här får du dina 3,50. Gå och köp dig något riktigt fint nu.”