microwavedeath

17.15 idag kom SMSet. Jag hade ett paket att hämta hos posten, vilket visade sig vara min nya mikrovågsugn. En Whirlpool GT285, varför nån nu skulle bry sig. Och den var ICKE rolig att bära hem, ska jag säga. Typ tio kilo, vilket i sig inte låter så tungt. Och 500 meter, vilket i sig inte låter så långt. Men tillsammans blev det en dödlig blandning, speciellt eftersom kartongen var så otymplig en kartong kan bli och ändå fortfarande kallas kartong. När jag kom hem var det på SKAKIGA ben och armar. Kände mig som en AIDS-patient som sprungit Stockholm Marathon.

Sen var den förvånansvärt svår att bygga ihop. Antingen det, eller så är jag en idiot. Men den kom med fyra olika tillbehör (som hade med den roterande tallriken att göra) samt beskrivningar på polska och baltländiska. Tack för det, Tretti.se!

Men nu är ugnen utbytt i alla fall, och eftersom den fungerar och tallriken faktiskt – tro det eller ej – roterar likt magi, så torde det ju innebära att jag byggt rätt. Den gamla maskinen ska förpassas till grovsoporna snarast. Tack för all mat, gamle vän! Synd att du förmodligen har gett mig cancer och/eller akut strålsjuka vid det här laget.

(Och ja, fronten på mikron var troligtvis vit en gång i tiden.)

8 kommentarer

  1. Holy baloney, den där mikron är lika gammal som jag är… och den är död nu. Huh, makes you think.

  2. Jag bryr mig inte om din micro, nu vill ja höra om när polisen kom efter att du rageade på ett spel! 😉

    • Sluta fåna dig Danny-boy. Jag fick fyra poliser på mig när jag var ute och geocachade häromsistens. Hur kan ditt äventyr vara värre? 😉

  3. Emma Lindgren Svara

    Haha, vi har precis en sån där mikro på jobbet (med lika gul front). Den funkar fortfarande… 🙂

Skriv ett par väl valda ord vettja!