Igen då: Status bloggen?

Avdelningen ”Sådant som kan få en att tappa sugen totalt och bara gräva ner sig”:

bloggstatistik

Vilken tur då att jag lägger upp den här bilden, så jag kan påminnas om eländet! 😀

Men ja, så är sanningen. Antalet läsare här har sjunkit med ungefär 85% sedan sommaren 2014. Antal inlägg har å andra sidan sjunkit med typ 99%, så det är inte så konstigt. Jag träffade ju Martina just sommaren 2014; jag fattar inte att jag får sån extrem skrivkramp så fort det kommer ett kjoltyg i närheten. Jag vill påstå att jag är betydligt lyckligare nu jämfört med då, men singeldeppigheten var nån sorts drivkraft där jag kunde tycka synd om mig själv lite mer. Den var en sån stor del av mig. Jag var den evige ungkarlen, som bloggade om livets alla motgångar. Och sen fick jag partner och tappade min identitet.

Men på plötsligt, efter två år, har jag delvis fått lusten tillbaka. Prisa Gud m.fl! Jag är dock lite kluven i hur jag ska göra. Det finns två alternativ:

  1. Jag börjar blogga ordentligt här igen, på äkta ”Let’s make Bloggen great again”-manér. Försöker lansera mig själv som humorkungen nummer ett, vilket inte kommer att lyckas eftersom jag kämpar mot horder av 20-åringar med ADHD. Jag blir då kraftigt deprimerad och börjar söka uppmärksamhet genom att dricka batterisyra på Hötorget.
  2. Jag gör en komplett reboot. Jag lägger ner bloggen på riktigt, och låter den stå kvar som nån sorts kulturskatt från en svunnen tid. Sedan börjar jag blogga anonymt någon annanstans, där jag kan vara bitter och självutlämnande utan att diverse mammor, chefer, och haters hittar mig.

Nå? Ett eller två? ETT ELLER TVÅ? Rösta i kommentarsfältet. Ni kan väl göra det, så jag vet huruvida någon överhuvudtaget bryr sig om vilket.

,

Vad tycker du?
Gillar Kär Haha Wow Awww Sämst