Salahuddin, räddharen

Salahuddin (min katt om någon lyckats undgå det) är lite rolig. Varje kväll när jag går till sängs så kommer han farande som ett brev på posten. Då vet han att det är keldags. Då kommer han och stångas och trampar och visar magen och slickar mig i pannan en stund, och sedan hoppar han ner och lägger sig i sitt hörn där han sover. Själv har jag försökt att få honom att ligga kvar och sova i min säng, men det vägrar han.

Igår kväll hade vi en sån där stund, han och jag. Han kom och lade sig på mitt bröst, och så klappade jag lite på honom. Den aftonliga rutinen. Däremot verkade han vara lite snuvig, för det rann om näsan på honom. Till saken hör också att Salahuddin har en nästan sjuklig fetisch för att lukta mig i munnen. Jag vet inte vad han får ut ur det hela, men varje kväll så ska jag tydligen andas på honom medan han luktar. Igår gjorde han samma sak, men resultatet blev att jag fick lite kattsnor på underläppen.

”EWGH” ropade jag och spottade lite lätt. Dock kände jag att jag inte fick med alla kattsnorspartiklar, så jag spottade en lite större samling saliv rätt ut i sängen (come on, det var bara saliv, jag dreglar förmodligen mer än så – det var inte som att det var en loska). Salahuddin blev jätterädd för detta. Han fick stora ögon, och tittade på platsen där spottet hade landat. Jag försökte lugna honom, men han slet sig loss och sprang och gömde sig.

Jag vet inte vad han trodde hände där.

Vad tycker du?
Gillar Kär Haha Wow Awww Sämst