Att köpa ett par byxor

En Waldo. Med jeans.

En spirituell uppföljare på ”Att köpa ett par skor”.

Jag har länge gått runt med trasiga byxor. Inte för att jag gillar uteliggarlooken, försöker vara ball, eller vill påtala människans utsatthet i en skrämmande värld. Utan helt enkelt för att jag verkligen AVSKYR att köpa nya byxor. Varför? För att det är fullständigt vidrigt! Dels kostar det en massa pengar; de verkar prissätta jeans som om de vore vävda av tibetanska munkar under konstant bön, och transporterade via flygande matta.

Sedan är inköpet ett helvete i sig. Man måste gå till lämplig butik och verkligen utelämna sig totalt. ”Hej, jag heter Daniel och jag kan ingenting om detta, välkommen att lura mig.” När man väl har fått tag i en relativt lämplig byxa, så ska man ha den på sig sedan. Och nya jeans är det absolut äckligaste som finns, vad gäller komfort.

Men jag var tvungen. Mina tidigare jeans hade nu börjat spricka både fram, bak, och på två ställen i skrevet. Det gick helt enkelt inte längre, sorligt men sant.

Nu sitter jag här, efter fyra dagars helvete, och funderar över när byxorna egentligen kommer börja vara bekväma. Det känns som knäckebröd kring benen just nu.

, , , , ,

Vad tycker du?
Gillar Kär Haha Wow Awww Sämst