• Debbie

    Gud så ledsen jag blir av att läsa detta! Jag har aldrig tänkt en sådan tanke om dig under hela vår tid i skolan. Aldrig! Du var inte konstig eller svår att tycka om, bara lite blyg isåfall men inget som jag tolkade som märkligt eller som att du var något psyko. Låter som att du råkat ut för en massa nät-troll som tyvärr gått på en människa som av olika anledningar varit känslig och ett perfekt mottagligt ”offer” för deras skit. Jag har visserligen inte träffat dig på länge men jag har svårt att tro att den Daniel jag träffade varje dag i skolan skulle vara svår att tycka om. Däremot har människor svårt att vistas nära folk som lider av depression, särskilt om man inte själv mår bra eftersom man då själv behöver hjälp. Svårt att lyfta någon när man själv känner att man glider ner. Jag har själv tagit en paus från en vän när jag mådde dåligt, för jag började må sämre då jag grämde mig över hennes problem med. Kände mig hemsk som inte orkade stötta! Det är svårt. Man måste visa att man vill ur depressionen för att få vännerna att stanna kvar antar jag, vilket man ju typ inte har kraften till. Dock förlorade jag ju också flera när jag mådde dåligt där i gymnasiet. Kände att ingen förstod eller var intresserade av att lyssna. Man orkar väl vara där för personen under en period och sen måste det vända till det bättre för att man ska få stödet. Men vad folk i sociala medier säger ska du bara skita i! De är bara kaxig bakom sina skärmar. Kram!

    • Tack Debbie, det var fint skrivet. 🙂 Jag kände mig aldrig utanför i gymnasiet, det var en enorm förbättring sedan högstadiet då jag blev i det närmaste mobbad. Däremot kände jag väl själv att jag var blyg och kanske lite osedd pga det. Men jag kände mig med i gänget hela tiden.

      Därav att jag blev så ledsen när jag inte blev bjuden på det där bröllopet, du vet. Alla utom jag och en till blev bjudna, kändes det som iaf. Tror inte personen i fråga menade något med det, men det är också en sån där sak jag har svårt att släppa.

  • Korven

    Jag förstår hur du känner dig. Därför tycker jag om dig.

  • dödsknark

    Hej Danne. Vad gäller PCG-forumet: Jag vet flera som genuint haft roligt åt det du skriver och diggat din blogg, eventuellt sagt saker som kan uppfattas som sarkastiska, men i välmening. Med det menar jag inte att släta över några av elakheterna, jag vet precis vad du menar och jag är själv skyldig till en del av det – jag kan bara säga att det var extremt runkigt gjort och jag är verkligen ledsen.

    Det forumet är/har varit fullt av bittra satar som tar ut sitt missnöje på allt omkring dem. Detta säger jag med medlidande.

    Jag fattar att du har det tufft och jag önskar dig lycka till.
    /homie

    • Tack för de fina orden och ursäkten, men det hade ärligt talat betytt mer om du inte skrivit under pseudonym. 🙂

  • Gammal kollega

    Hej Daniel!

    Nu vet jag att den här kommentaren förmodligen är den senaste på internet, men jag hänger inte på bloggar så ofta. Jag återkommer dock till din då och då, men kommenterar sällan. Jag är inte så mycket av en synlig person direkt, har aldrig varit det.

    Jag tänkte bara säga att jag pratade med dig ett par gånger när vi båda jobbade på ett visst företag som har en siffra i namnet, och jag tyckte att du var jäkligt rolig och trevlig. På riktigt, jag älskade att ringa in till din avdelning och snacka med dig, det kunde göra min dag. Du var riktigt härlig och jag tänkte bara att jag måste säga det.

    Jag vill också berätta att jag är gift med en man som är otroligt introvert, och om han hade haft oturen att stöta på elaka människor i livet så kunde han nog ha skrivit det här inlägget. Vi introverta kräver lite mer tid på oss ibland, och passar inte alltid in. Men det betyder inte att vi inte är värda kärlek eller positivitet. Min man är det bästa som har hänt mig, jag tackar på riktigt Gud varje dag för att jag har fått äran och lyckan att träffa honom, att jag får vara hans fru. Och han är så introvert att till och med en tripp till Ica får honom att vilja stänga in sig och spela TV-spel resten av kvällen. Det är inte negativt i mina ögon. Introverta is the shit!

    Nu ska jag sluta pladdra – jag har svårt för att skriva kort, det är nog därför jag i princip aldrig kommenterar bloggar ^^ Anyway, ta hand om dig och kom ihåg att vi är flera som gillar dig – även om vi inte syns lika mycket som de extroverta.

    • Tack för de väldigt fina orden! Men jag fattar inte riktigt varför du känner att du behöver vara anonym i din komplimang. 🙂