• Förhoppningsvis är inte detta alltför hemskt skrivet, mot henne. Det är som ni förstår bara en berättelse om hur JAG kände mig. Hon är inget svin på något sätt, men det hela var en väldigt skev relation.

  • Pernilla

    Usch vad arg jag är på ditt ex just nu! Man får inte hålla på så! 🙁

    Det är inte på något sätt hemskt skrivet, det är ju dina känslor^^ Hemskt vore att lägga ut bild, fullständigt namn och telefonnummer.

    Tycker fortfarande att du skriver grymt bra och är modig som vill dela med dig av känslor och erfarenheter. 🙂

  • Fy fan vilken människa!

    håller med Pernilla till fullo på alla punkter.

    Visst ditt ex-är/ var bara mänsklig- men det finns väl för fan ärlighet! Önskar dig i alla fall med framtiden ^^

  • *"lycka i framtiden" skulle det stå

  • M

    Nu känner jag att jag måste lägga in lite jämvikt här, bara för att balansera ut stämningen lite… Ja, hon hanterade inte den situationen särskilt väl, men å andra sidan är inte tonåringars empatiska förmåga färdigutvecklad, för att inte tala om känslostormarna och humörsvängningarna och hormonerna som ställer till med kaos i huvudet. Det finns en väldigt stor chans att hon var ärlig rakt igenom men att hennes känslor växlade så ofta och fort att hon knappt själv märkte det.

    Jag utgår ifrån att hon numera har växt upp och mognat till sig och inte försätter sig själv och andra i liknande dramatiska situationer längre (men i tonåren är ALLT dramatiskt, precis som det ska vara! Hur ska man annars lära sig var gränserna går?).

    Och jag vet själv hur tufft det var att behöva växa upp. Inte i en viss miljö, det är tufft nog att hantera det som händer i en själv..! Dessutom har jag svårt att tro att de som kommenterar och Daniel själv aldrig har varit eller är lagda åt att överdramatisera livet då och då, jag vet att jag har bidragit med mer än min beskärda del av känslomässigt kaos och panik och fortfarande gör det ibland 😛

    Med det sagt så var det självklart otroligt jobbigt för dig också, unge herr Werner, jag lider med dig! (…och med henne.) Men som tur är så är det det förflutna, och både hon och du är andra människor idag! Lämna det bakomflutna före dig, som en klok gris skulle uttrycka det 😉

  • Absolut. Det är som sagt inte på något sätt kritik mot henne, och jag hoppas inte att texten tolkas som vinklad. Det är bara en berättelse om hur år 2004 var för mig. Ren nostalgi.

    • M

      Nejdå, och även om det skulle vara fallet så räddade din disclaimer historien, men det lät inte som smutskastning.

      Risken finns dock att stämningen kan bli hätsk bland kommentatorerna (kommentörerna? kommentaterarna?), och det känns ju lite onödigt såhär i många år senare, att skicka ut massa ilsken energi (haha, det var bästa översättningen jag kunde komma på för "bad ju-ju") till en människa för något hon förhoppningsvis inte gjort på flera år.

      Jag försökte snarare utöka din disclaimer 🙂

      ps. vad flummigt det låter när jag snackar om negativ energi och grejer! men det kan ju aldrig skada att tänka på ^^'

  • Pingback: 2005, del 1 » Daniel Werner – Den unge Werners lidanden()

  • Pingback: Fortsättningen på mitt så kallade kärleksliv | Daniel Werner - Den unge Werners lidanden()